Den intressanta debatten har blossat upp under den senaste tiden. Den baseras på bland annat en insändare om att skämmas över att vara Motalabo och ett motsatt svar från ett av de styrande partierna.
Lägg därtill de senaste dagarnas artiklar om detaljplaner, 50 000 invånare och intervjuer med ledande politiker blir helheten ännu mer intressant. Onsdagens ledare avslutades med utgångspunkten att få människor att vilja bo kvar i Motala eller flytta tillbaka till Motala.
Men hur når man dit? Vad avgör var vi vill bo och vad avgör var vi vill leva? Är det samma saker? Varför är det ens viktigt att locka boende? I grunden är svaret på den sista frågan enkel. Pengar. Fler invånare ger generellt en bättre ekonomi för kommunerna.
Alla har inte barn, men många av oss har det eller vill ha det. De egna barnen är för de allra flesta föräldrar det viktigaste i livet, vilket gör att deras vardag och framtid ofta sätts i centrum när vi väljer var vi ska bo. Det handlar om avstånd och smidighet i vardagen, men även om kvalitet i välfärden. I klartext krävs det därför först och främst väl fungerande förskolor och skolor för att lyckas.
Det är också fascinerande att diskutera framgångsfaktorer med lokala företagare. Det är påfallande ofta som de lyfter fram just förskolor och skolor som de viktigaste förutsättningarna för att företagen ska vilja existera på en viss ort. Bland annat för att det blir lättare att hitta arbetskraft i närområdet.
Utifrån det resonemanget är det klokt att både Mark Henriksson (M) och Elias Georges (S) lägger vikt vid att ha en fungerande välfärd. Ingen av dem nämner dock specifikt förskolan i sina resonemang. Vi ska inte dra för stora växlar av det, de är båda två garanterat mycket intresserade av förskolan, men den borde ändå ha en mer framskjuten position i politikernas resonemang. Samma sak gäller skolan.
När det gäller var vi spenderar vår tid utöver boende, skola och sådana praktiska saker kommer däremot andra faktorer in i bilden. Här är det fritidslivet som är viktigt. Idrotts- och föreningsliv, kultur och nöje, shopping och uteliv. Motala räcker inte riktigt till med sin storlek just här, men det är sekundärt.
Även om det är smidigt att ha sitt fritidsliv i närområdet är vi beredda att inom rimliga avstånd röra på oss för att uppleva dessa saker. Därför är förskola och skola rent krasst viktigast för många av de människor som kommunerna vill locka till sig. Det kanske inte låter så nyskapande, men det är inte det som är poängen. Poängen är att locka invånare.