– Man ska göra verklighet av sina drömmar, inte vänta för länge på det. Jag försöker allt mer att leva i nuet, säger 43-åringen.
Ska vi vara noggranna är Stefan Högberg faktiskt från Motala kommun, Fivelstad närmare bestämt. Men han är uppvuxen i Vadstena och ser det som hemorten.
Han var back, dålig sådan enligt honom själv, i Strå IF upp till 15-årsåldern.
Men det var handbollen som blev sporten i hans hjärta.
– VHF räddade mig när jag var ung. Jag var en kille som var på gränsen till att göra hyss och sånt, trött på skolan. Men handbollen höll mig från den sämre sidan och drog mig rätt. Bland annat dömde jag handboll ihop med Fredrik Särnehed redan i tonåren, minns Stefan.
Varför fastande du för handboll?
– En kraftfull sport och jag var stor och stark. Jag hade lite sämre teknik, men kunde vara bra ändå. En trevlig lagsport också.
Stefan Högberg spelade bara tills han var 25, men hann med att spela USM, vinna trean och kvala till tvåan. Han spelade bara i VHF.
– Det är ju timmarna i omklädningsrummet man minns, allt bus med ett härligt gäng, säger han.
Bara VHF, ja. Inte riktigt sant. Faktum är att Stefan spelade i Ösmo i lägsta Stockholmsserien också. När han gjorde lumpen som brandman på Muskö fanns en del tid över och då spelade Högberg i Mikael Eketjälls namn när han var där. Samtidigt som han spelade för VHF när han var hemma.
– Eketjäll var inte lika bra och jag förstår att lokaltidningen tyckte det var konstigt när han gjorde 13-14 mål varannan match och bara något enstaka varannan. Jag tog hans plats, men det är preskriberat nu, minst 25 år sen, haha.
– Faktum är att Eketjäll blev en bra domare sen och vi har träffats på matcher när han dömt, berättar Högberg.
När han inte spelade själv längre blev Högberg ledare, först i herrlaget och sedan har han varit tränare för alla sina tre barns lag. Totalt 20 år som VHF-ledare.
Vad är det bästa med VHF?
– Gemenskapen över åldersgränserna. Och att det över lag är bra jargong mellan ledare.
Vad är det största i klubbens historia?
– Klubben har alltid varit stark på flicksidan. När damlaget spelade i ettan var stort, och så tjejerna i steg fem på USM förra året. Klubben fostrar många duktiga spelare.
Vad behöver VHF bli bättre på?
– Vi behöver fler utbildade ledare. Vi har börjat den resan, men kan göra ännu mer.
Vad vill du ge klubben i 50-årspresent?
– Ett herrlag vore bra. Det är något ungdomarna ser upp till, oavsett hur bra de är.
Stefan Högberg har tänkt ta en paus som VHF-ledare efter den här säsongen. Då kommer båda sönerna Ludvig och Anton att spela för Redbergslid och finnas i Göteborg. Stefan funderar som bäst på att skaffa ett boende i Göteborg så han slipper alla hotellnätter när han ska se grabbarna spela.
– Men jag finns kvar som sponsor till VHF och kan göra ännu mer för att profilera klubben där, säger han.
Vilket har varit ditt motto som ledare?
– Glädje ger mer än hård träning.
Stefan Högberg är en rastlös man som tack vare den sidan startade eget företag, ett bolag som vuxit till en omsättning på 30 miljoner kronor. Vinsten använder han till att sponsra lag och företeelser han känner för, som Ombergsliden, Maifs cykelklubb där sönerna har en historia, samt Redbergslid och VHF.
Som förebild nämner han IKEA:s grundare Ingvar Kamprad.
– Han började i en källare.
Som favoritlag har han Sylvia i Norrköping.
– En liten klubb som nådde eliten.
Som gammal DJ spelade han förr vinylskivor på ställen som Baltzar i Motala, Sjömagasinet i Vadstena och Hotell Norra Vättern i Askersund. Han tycker att det var bättre låtar förr. Idag spelas elektronik på klubbarna, inte musik.
Bästa låten för att fylla ett dansgolv?
– Rythm is a dancer med Snap.
Stefan Högberg har varit med om mycket kul, inte minst inom handbollen. En gång fick han cykla hem i kalsonger från hallen i tio minusgrader sedan kompisar gömt hans byxor. En annan gång fick han jackan nedsmetad med ägg sedan hans lag roat sig med att kasta ägg mellan bilarna på väg till bortamatch, och Stefan dragit ned rutan.
Vilken är den bästa tränare du haft?
– Jag vill säga Anders Martinsson, expert på att få ut max av alla spelare. Med både humor och allvar, säger Stefan Högberg.