– Idrotten har betytt allt för mig. Det är där jag träffat folk. Jag hoppas att mina barn ska välja att hålla på med idrott också, jag vet ju vad den ger, säger han.
Axell är ett sportnamn som ger eko i den här bygden, en Vadstenasläkt där det finns mycket bollkunskap. Fredriks pappa Jan var mittsexa i VHF:s handbollslag och Fredriks syster Angelica spelar i dag i VHF:s A-lag. Fredrik bror Andreas har varit iväg och lirat i olika division 1-lag i hockey. Dessutom är Fredriks kusiner Johannes och Gabriel nu framgångsrika på olika golftourer.
Vad säger du om Vadstenaundret?
– Häftigt, verkligen kul att det går bra för så många. Jag tror att det handlar om engagemang, och i grunden att alla får vara med.
Fredrik var nyligen med i en A-lagsmatch med Wettern ihop med brorsan, men det var ett tillfälligt inhopp. Båda har tackat nej till Maif tidigare.
Engagemanget nu finns i Team Waif i Motalakorpen i rinkbandy och i Wetterns hockeyskola där Fredrik är ledare ihop med bland andra Johan Falk och Joakim Norrgårds. 40 barn är med.
Vilken är din filosofi i hockeyskolan?
– Alla ska vara med och det ska lekas. Inte så mycket ren hockey utan bara lek.
Axell har annars lite åsikter om ungdomsidrotten.
– Grunden måste vara att alla får så mycket istid som möjligt och det kan inte vara fult att en del spelar mer än andra, och spelar i andra lag än sitt eget. Det är så i små klubbar, man är med lite överallt. Man måste nivåanpassa och tillåta spel med äldre. Alla ska vara med och då är det viktigt att ta hand om de duktiga också, där tycker jag att det görs fel ibland, säger han.
Fredrik Axell både jobbar och har hus i Motala. Så även ”förorten” får del av hans engagemang.
– Skitskoj att det går bra för bandyn. Jag pratar också med Stefan Skill ibland och det finns mycket inspiration att hämta från speedwayen.
Axell har även börjat med MTB-cykling nu efter hockeyn och han körde Cykelvasan i fjol. Det kan bli fler motionslopp.
Får du spela med Waif nu efter inhoppet i Wettern?
– Ja, vi har kollat det. Det är nytt år 2017 och det gör inget om man var aktiv 2016, förklarar han.
Vad saknar du med din aktiva hockeytid?
– Tjatet i omkädningsrummet, och tävlingen. Matchdagarna. Jag fixade ju rätt mycket runt omkring också, med allt möjligt.
Fredrik Axell spelade badminton, fotboll, handboll och testade karate när han var barn. Han valde ishockey när han var tolv år. Spel för HC Wettern.
Han kom med i TV-pucken, ensam från en småklubb bland alla från Linköping och Norrköping och det var där han spelade ihop med Jonathan Ericsson, och han spelade för LHC under gymnasietiden på hockeygymnasiet i Linköping. Då mötte han bröderna Joel och Henrik Lundqvist, och Calle Gunnarsson och Alexander Steen. Med flera.
– Vi gick upp i superelit efter seger på straffar mot Örebro, minns Axell.
Det var jobb i Norge efter skolan, och spel för Bergen flyers, och sen kom han hem och spelade ömsom för Maif och ömsom för Wettern. 2014/2015 var sista hela säsongen.
– Det var långa bussresor i både tvåan och trean. Tog mycket tid. Man kanske ska tänka om i hockeyn och tänka mer regionalt, att spela lite färre matcher på närmare håll. En rak serie och sedan slutspel. Då skulle fler kunna spela.
Några läsarfrågor, när kommer nummer 21 upp i taket i Kungsvalla?
– Haha, det kommer inte att hända. I så fall för Anders Neuman. Han hade det numret före mig och har gjort mer för klubben.
Har du kopierat din slagskottsteknik från någon eller hittat på den själv?
– Den är från skolboken.
Är du grinig över att lillebror Thyni fick 21 i Maif 14/15?
– Nej, magikern från Norrland var värd 21:an. Jag funderade på 23, men i det numret slår man mest sarg ut och dumpar. Så det blev nummer 12, säger Fredrik Axell, och ler.