OS-debut och första seniormästerskapet utomhus för Maja Nilsson. Men hon var inte alls tagen av stundens allvar, utan gjorde en klockren insats.
Frågorna var många inför damernas höjdhoppskval i OS, där Maja Nilsson jagade en finalplats. Hur ska knät hålla? Hur är formen? Klarar hon pressen på ett OS? Motalatjejen besvarade samtliga frågor ganska snabbt i tävlingen som startades strax efter klockan två på natten svensk tid.
Maja Nilsson tog sig utan problem över både 182 och 186 centimeter. Sedan rev hon sitt första försök på 1,90, men tog höjden i sitt andra försök. Ribban darrade lite men låg kvar.
– Jag har bara njutit av att vara här. Jag har inte känt av några jobbiga nerver, utan bara längtat och njutit av varje sekund. Att göra det igen på lördag ser jag redan fram emot, säger Maja Nilsson i Discoverys sändning.
Nu började det närma sig ett avgörande i höjdhoppskvalet. 1,95 skulle definitivt räcka till final, men att klara 1,93 kunde också räcka långt. Särskilt om det skedde i första försöket. Maja Nilsson klev fram, stegade fram och flög med god marginal över ribban på 1,93 meter. Hon knät nävarna och vrålade ut sin glädje i Tokyos morgonluft.
– Hoppningen kändes bra, och har känts bra sedan jag kom till Japan. Både under inhoppningen och träningspassen innan. Jag känner mig lätt i benen och allt kommer automatiskt. Jag visste att jag kunde hoppa högt, säger 21-åringen.
Nu var det bara att vänta på övriga deltagare, för att se om hoppet skulle räcka för en final.
Maja Nilsson fick jubla gång på gång i höjdhoppskvalet. Bland annat efter att här har klarat höjden 1,93 på första försöket.
Under tiden fick Maja Nilsson bland annat se sin landslagskompis Erika Kinsey klara 1,93 meter. Hon gjorde det med kniven mot strupen, i sitt sista försök. Ytterligare ett gäng hoppare klarade höjden och därmed blev det sedermera hoppning även på 1,95 meter. En höjd Maja Nilsson bara klarat en gång, då hon hoppade 1,96 i Halmstad för att säkra sin OS-biljett. Nu var det upp till bevis om hon kunde göra karriärens näst högsta hopp.
Högt över ribban.
Maja Nilsson rev första försöket. Och det andra, även om det var väldigt nära. Inför tredje försöket låg hon på tolfte plats och hade just då en liten chans på final även vid en rivning. Men 21-åringen tog det säkra före det osäkra och gjorde ett jättehopp över 1,95. Därmed säkrade hon en OS-finalplats och de andra resultaten spelade inte längre någon roll. Tur var det, för fler hoppare klarade höjden efter Maja och det blev till slut 14 tjejer till final.
– Det är klart att jag hade hoppats på det här, men så ska man ju göra det också. Att göra det på det här sättet också. Jag är så stolt. Det ska bli roligt att hoppa final på lördag, säger en sprudlande Maja Nilsson till Discovery.
Så här glad är man efter att ha säkrat en plats i höjdhoppsfinalen i OS.
Knäproblemen som gäckat Maja den senaste tiden kände hon inte av i kvalet.
– Jag ska göra lite knärehab nu, men kände inte av det på hela tävlingen och inte under uppladdningen heller. Så det har inte stört mig över huvud taget.
För den andra svenskan i höjdhoppet, Erika Kinsey, blev det ingen finalplats. Hon var nära i alla sina försök på 1,95, men rev ut sig och fick nöja sig med ett bra kval.
Maja Nilsson får nu ladda om och förbereda sig för OS-final. På lördag, klockan 12:35 svensk tid är det återigen dags för Maja Nilsson att hoppa. Då är det medaljer som står på spel.