Hallen ungdomscenter i Motala intogs under lördagen av armbrytare från kanske inte Jordens alla hörn, men nästan. Carl Lindblom, ursprungligen från Örnsköldsvik, är nöjd med tillställningen.
– Jag älskar att vara här. Det här är faktiskt bara min andra tävling, men det är superbra arrangerat.
Till vardags spelar Carl Lindblom rugby i den danska ligan, och – i svenska landslaget.
– Jag har spelat rugby sen jag var 17 ungefär, säger 24-åringen som för dagen får benämnas som armbrytare.
– Jag tog mig faktiskt till final i tyngsta viktklassen och den finalen gick till en avgörande match. Då höll vi på i säkert 20-25 sekunder innan han lyckades trycka ut min armbåge från mattan, vilket gjorde att han vann.
Landslagsspelare i rugby... Hur kommer det sig att du är här och tävlar i armbrytning?– Det började egentligen med att jag och min kompis började "fyllebryta" på krogen. Jag märkte efter ett tag att det inte var någon som slog mig och då började jag intressera mig. Jag tog kontakt med närmaste klubb i Helsingborg och frågade om jag fick komma. Det var så det började. Det var ungefär 2,5 år sedan.
Och nu har han alltså klarat av sin andra tävling. I närtid har han även avverkat två rugbylandskamper mot Ungern och Ukraina.
Vad finns det för likheter mellan rugby och armbrytning?– Inga egentligen. Det är väl att man måste vara stark i så fall.
Lindblom menar istället att olikheterna gör armbrytning och rugby till två sporter bra att kombinera.
– Man jobbar med så pass olika muskelgrupper att det fungerar utmärkt.
Från arrangerande klubben Vätternbrytarnas sida är man nöjd med dagen.
– Jag tycker vi har lyckats bra. Det har inte varit några avbrott, flutit på hela dagen, säger Thimy Lundgren, som själv gick till final i klassen plus 90 master men där föll mot dansken Kim Jacobsen.
