Innan Lage Reithe, Isabelle Karlsson och Zyad Kirawan lämnar butiken tittar de nyfiket igenom alla varor och berättar vad de heter.
Det är en mulen onsdag i januari och förskolepedagogen Anneli Mildh har tillsammans med femåringarna Lage Reithe, Isabelle Karlsson och Zyad Kirawan tagit på sig ytterkläderna för att bege sig ut på en ny rutin.
– Nu ska vi bara hitta en vagn så vi kan få med oss lådan, säger Anneli.
Förskolan Blanka har nyligen inlett ett samarbete med Coop i Vadstena. Det hela går ut på att istället för att butiken kastar frukt och grönt som sorteras bort, så hämtas det upp av barnen en gång i veckan.
– Vi har länge tänkt att vi ville göra något sånt här, vi har sett andra göra det och tänkt, varför skulle inte vi kunna göra sånt här även i en liten kommun? Så när vi hörde av oss till Konsum ville de samarbeta direkt, säger Jenny Ingman, kock och måltidspedagog på förskolan.
– Det är ett fantastiskt initiativ att lära barn i den åldern att utseendet på frukt och grönt inte alltid spelar roll. Det är precis det vi vuxna också behöver lära oss. Vi ser väldigt positivt på att det går att göra något med det som vi ändå måste kasta från butiken, säger Robert Pihl, butikschef i Vadstena.
Det hela är en del av förskolans måltidspedagogik och främst ska barnen få lära sig om att det mesta fortfarande går att äta, även om det är lite kantstött. Från lådan lastar de upp bland annat bananer, paprika, blodapelsiner och palsternacka.
– Bara för att den är så på utsidan behöver den inte vara så på insidan, säger Lage och pekar på en brun banan.
– Man kan göra smoothie. Man kan också göra bananglass, det var länge sedan vi fick det till mellis.
Även om allt inte går att äta kan man använda det till annat berättar Isabelle.
– Man kan pyssla med det. Sätta färg på och stämpla på ett papper, så blir det ett konstverk.
– När jag ser det här så tänker jag att vi har frukt till frukosten imorgon och en klockren grund till salladsbuffén till maten, säger Jenny.
Det är inte bara kanstött frukt som sorteras bort i butiken. Det kan även vara förpackningar gått sönder, när en apelsin blivit dålig i ett nät, eller en kruka med färsk dill som ser ledsen ut.
Isabelle Karlsson var först lite tveksam till att smaka på en av blodapelsinerna, men efter en stund ville hon ha en egen bit.
Enligt Jenny Ingman är det viktigt att engagera barnen till ett mer hållbart förhållande till mat.
– Fördelen med att vi har så nära till barnen här är att vi kan uppmuntra till att vi kan ta tillvara på det mesta. Vi hoppas att det här är något de kommer ta med sig i livet och kanske påminna sina föräldrar om att det går att använda sådant som man tror ska kastas, säger Jenny.
Målet är att fler av kommunens förskolor ska involveras.
– Rest- och svinnprodukter finns överallt, så om de kan användas vinner vi alla på det, säger Jenny.