Den 19 oktober 2004 mördades åttaårige Mohammed Ammouri och 56-åriga Anna-Lena Svenson på Åsgatan i Linköping. Polisen lyckades i ett tidigt skede säkra dna från gärningsmannen – men trots att tusentals män har fått lämna dna i utredningen har den skyldige inte kunnat identifieras.
Efter en nyligen genomförd lagändring har polisens möjligheter att klara upp fallet ökat. Polisen har numera en laglig rätt att söka efter släktingar till en misstänkt brottsling – en så kallad familjesökning. Nu rapporterar SVT-programmet Veckans brott, att Nationellt forensiskt centrum, NFC, har gjort en släktskapssökning i spårregistret och fått fram en lista på cirka 30 dna-profiler. Det rör sig om profiler som uppvisar likheter med profilen från den okände dubbelmördaren. Det kan helt enkelt röra sig om profiler från släktingar till mördaren. Detta gör att kretsen av potentiella mördare kan snävas in rejält.
– Vi har fått en lista på namn som vi håller på och bearbetar och vår förhoppning är att den här analysen ska leda fram till någonting bra, säger Jan Staaf, chef för utredningsenheten Polisregion Öst och förundersökningsledare i dubbelmordsfallet, till SVT.
LÄS MER: Staaf: "Vi är ett steg närmare"
De 30-talet namnen på träfflistan är alla i Sverige, säger Jan Staaf, till TT.
– Mina utredare ska nu analysera om de här personerna kan ha en son eller ett syskon som kan vara vår gärningsman. Utifrån det gör vi en prioriteringslista och kallar till förhör och dna-topsar när vi tycker att det är relevant.
På träfflistan finns både män och kvinnor, uppger Staaf.
Dubbelmordet är ett av två fall som Nationellt forensiskt center (NFC) hanterar som pilotprojekt efter lagändringen.
Redan våren 2018 väcktes förhoppningar om att det ouppklarade dubbelmordet skulle kunna lösas. Anledningen var att amerikansk polis hade visat att det gick att identifiera en okänd gärningsman med hjälp av släktforskningssajter. En 72-årig man som misstänktes för en serie mord, kallad för The Golden State Killer, kunde gripas med hjälp av metoden. Genom att använda information från släktforskningssajter kunde polisen i USA utreda släktband som ledde fram till att 72-åringen hittades.
– Jag och många andra höjde ju på ögonbrynen när man lyckades lösa det här fallet i Kalifornien. Givetvis tänkte jag direkt att detta kunde vara intressant för oss, sade Jan Staaf i en intervju i maj förra året och fortsatte:
– Vi måste fråga oss om det är etiskt rätt att göra så här. Men ibland kanske det är bättre att vi får fram en mördare än att någon inte känner sig kränkt, sade Staaf och påpekade att dubbelmördaren i Linköping kan slå till igen på samma sätt som The Golden State Killer.
I en familjesökning letar NFC i första hand efter nära släktingar – som biologiska föräldrar, barn och helsyskon – till en person som avsatt ett spår på en brottsplats. Metoden baseras på att nära släktingar har mer likartad uppsättning dna än personer som inte är släkt med varandra. NFC framhåller dock att familjesökningar är ett trubbigt verktyg och att det finns en risk för att man får träffar på personer som inte är släkt med varandra.
Nyligen kunde polisen gripa en man i 60-årsåldern som misstänks för en överfallsvåldtäkt på en åttaåring för 24 år sedan i Billdal i Göteborg. Mannen kunde identifieras sedan NFC gjort en familjesökning.
I Linköpingsfallet uppger polisen att det blivit en dna-träff i utkanten av en familj.
– Ja, exakt så, fast det är på väldigt lång väg. I Billdal verkar det ha varit mycket närmare som jag har förstått. Vi har ett gediget arbete framför oss, säger Jan Staaf till SVT.