En landsbygdsskola Àr mycket mer Àn bara en skola. Det Àr ett nav för livet, den stora kroppspulsÄdern i bygden. Det Àr hÀr drömmar föds, det Àr hÀr generationer möts bÄde i minnet och i nuet. Om skolan försvinner, dÄ försvinner Àven den sammanhÄllande lÀnken och förfallet till en allt mer utarmad bygd kommer att pÄbörjas. Med detta som bakgrund Àr det fullt förstÄeligt att GodegÄrd kommer att kÀmpa till sista blodsdroppen för att fÄ behÄlla sin skola.
En landsbygdsskola kostar mer pengar Àn en skola i en större tÀtort, det Àr ett faktum. Skolskjutsar kostar pengar, lÄngt ifrÄn försumbara summor. Det gÄr inte heller att nÄ samma höga antal elever per lÀrare som i en större skola, vilket pÄverkar skolenhetens ekonomi negativt eftersom mindre resurser tillförs via elevpengen.
Samtidigt Àr det sÄ att den norm som stadsskolorna har satt för antal elever per lÀrare Àr för hög för att nÄ den bÀsta mÄluppfyllelsen. Det borde snarare vara sÄ att landsbygdsskolornas lÀgre antal elever per klass Àr en rimlig nivÄ för att fler elever ska fÄ förutsÀttningar att prestera vÀl.
Elevantalet i en klass Àr dock lÄngt ifrÄn en ensam förklaringsfaktor för hur eleverna kan förvÀntas prestera. Det kan vara rimligt att anta att mÀnniskor som bor i landsbygd har en lÀgre utbildningsnivÄ Àn de som bor i stÀder. Eftersom förÀldrarnas utbildningsnivÄ har en stark pÄverkan pÄ barnens resultat i skolan mÄste Àven sÄdana faktorer vÀgas in i analysen. LikasÄ aspekter som trygghet i vardagen och vilken typ av samhÀllsmedborgare vi vill fostra.
Om en landsbygdsskola ska lÀggas ner ska det, med hÀnsyn till skolans enorma betydelse för den berörda bygden, i första hand handla om pedagogiska skÀl. Att barnen drabbas negativt. Det kan handla om att inte kunna rekrytera kompetent personal till skolan eller handla om att elevunderlaget inte rÀcker till för att nÄ kvalitet i undervisningen.
Samtidigt finns det sÀtt att arbeta med dessa faktorer, om bara viljan och ambitionen att bevara landsbygdsskolan finns. Det finns olika sÀtt att attrahera lÀrare om man vÄgar tÀnka lite utanför den berömda lÄdan. Arbetsvillkor och förutsÀttningar gÄr att arbeta med.
NÀr det gÀller elevantalet gÄr det att skapa bÀttre förutsÀttningar för inflyttning, förÀndra upptagningsomrÄden för eleverna, Àndra villkor för skolskjutsar frÄn andra överfyllda skolor och liknande. Eller för den delen, att arbeta för ett tÄgstopp som förbÀttrar kommunikationerna.
NÀr det gÀller den aktuella frÄgan om skolan i GodegÄrds vara eller inte vara Àr det sÀrskilt en frÄga som utifrÄn det som redovisats ovan krÀver extra eftertanke. Den handlar om att kommunstyrelsens kommande utredning om landsbygden i Motala kommuns norra del ska genomföras först efter ett eventuellt nedlÀggningsbeslut för skolan. Hur Àr detta möjligt?
Med tanke pĂ„ skolans enorma betydelse för bygden Ă€r det vansinne att agera förhastat med en nedlĂ€ggning. Det Ă€r inte âen skolfrĂ„gaâ, som bildningsnĂ€mndens ordförande Nicklas Rudberg (S) hĂ€vdar utifrĂ„n rena juridiska argument. TvĂ€rtom. En nedlĂ€ggning av skolan medför i praktiken en nedlĂ€ggning av hela GodegĂ„rd, men det verkar paragrafryttarna ignorera. Lyft blicken. Se helheten.