Vad är vi egentligen beredda att investera i demokratin? Det är en fråga som ibland ställs på sin spets både i stort och smått. Människor runt om i världen kämpar med sin frihet och sitt liv som insats i kampen för demokrati. Samtidigt vänder kommunerna här hemma i Sverige på varenda krona och försöker få dem att räcka till så mycket som möjligt, däribland politik.
En aspekt av ämnet kostnader för politik är den väldigt konkreta varianten som finns på den kommunala arenan, nämligen hur stor andel av budgeten och hur mycket i kronor och ören som läggs på området ”politik”. Generellt ligger utgifterna på någon enstaka procent av budgeten, vilket också är fallet för våra två kommuner.
Kostnaderna för det politiska livet i en kommun omfattar bland annat arvoden till fritidspolitiker som deltar i sammanträden, ersättning för förlorad arbetsinkomst för samma ideellt engagerade människor som tar ledigt från jobbet, reseersättningar och andra liknande utlägg. Detta är direkt nödvändiga kostnader om vi ska ha en demokrati värd namnet. Utan bredden inom politiken tappar den både sin förankring i samhället och sin möjlighet att faktiskt påverka livet i stort.
En annan del av de kommunala kostnaderna för politik handlar om de politiker som under en eller annan titel är arvoderade för en viss procent av den normala arbetstiden. Vissa kommuner väljer att ge partiernas gruppledare en särskild peng för att utföra sitt uppdrag, medan andra kommuner väljer att anställa så kallade politiska sekreterare för att på många olika sätt stötta de personer som är politiskt aktiva.
Vadstena arvoderar i första hand partiernas gruppledare för denna typ av arbete, medan Motala i stället har valt att gå vägen med de politiska sekreterarna. Varje parti som finns representerat i kommunfullmäktige får där en tjänstgöringsgrad om 20 procent, plus därutöver 5 procentenheter för varje mandat.
I ärlighetens namn är det sällan som de angivna procenten i de politiska sekreterarnas tjänster återspeglar verkligheten. I stället är det väldigt vanligt att dessa i grunden ärligt engagerade människor lägger avsevärt mer tid än så på det politiska arbetet. Det kan i sig både vara bra och dåligt ur olika aspekter.
Men hur ligger det till med utvärderingen av de politiska tjänsterna? Är dagens lösning och omfattning en effektiv utformning? Borde det utifrån effekten av de investerade kronorna läggas mindre resurser på det politiska området, eller är det så att det är en effektiv lösning som därmed borde tilldelas mer resurser?
De politiska signalerna från Motala är att situationen med de anställda sekreterarna är en ändamålsenlig lösning som ger ett bra stöd till de folkvalda politikerna. Dessa kan därigenom leverera ett större värde till kommunens invånare. Vadstenas politiska liv verkar också att döma av signalerna utåt väl fungerande utifrån den ekonomiska investeringen.
Oavsett det skulle det stärka det politiska området om kommunerna generellt på ett tydligt, vetenskapligt och objektivt sätt undersökte och redovisade vad insatserna ger för effekt. Det skulle stärka förankringen av att investera i politik för att nå bättre resultat.
Tobias Josefsson