Vissa saker är enbart fullständigt meningslösa. Till synes slumpmässig skadegörelse är en sådan sak som har aktualiserats i Vadstena under de senaste dagarna. Nu krävs det reaktion och handling, innan problemen fortsätter att eskalera och blir ohanterbara.
Natten till torsdagen sprängdes en bomb utanför stadshuset i Landskrona, en ort som har fått uppleva ett ökat inslag av våld, skjutningar och även bomber. Det är en horribel utveckling som visas upp och det finns inte längre något hopp om att silkesvantar eller dialog kommer att lösa problemen. Det handlar om grov kriminalitet, som dessvärre måste hanteras med hårdhandskar.
Så allvarlig har situationen i Motala och Vadstena tack och lov inte blivit. Däremot finns det oroande och allvarliga tendenser att ta fasta på när det gäller trakasserier och skadegörelse. Från den annars trevliga sommaren 2019 har MVT behövt rapportera om ett antal meningslösa händelser i Vadstena, exempelvis krossade fönsterrutor, inbrott och annan skadegörelse. Fordon, byggnader och annan egendom har blivit lidande av denna destruktiva energi. Pengar har gått upp i rök, pengar som verkligen behövs till bättre saker.
Det kan vara nödvändigt av kommuner och företag att i ett sådant läge anlita vaktbolag för utökad bevakning, i ett rent förebyggande syfte. Det kostar förvisso också till synes onödiga pengar, men det finns åtminstone potential för minskade kostnader utifrån en utebliven skadegörelse. Därtill har polisens synlighet och närvaro en viktig roll att spela, men det är inte heller någon verklig lösning.
Enligt Bo Gäfvert, samordnare för Vadstenas lokala trygghets- och säkerhetsråd, tror man i dagsläget att det är barn och ungdomar som till stor del ligger bakom sommarens skadegörelse. Han resonerar kring att det finns en relativt god chans att kunna få fram mer information om vilka personer det handlar om, utifrån ortens storlek och karaktär. Låt oss hoppas att så verkligen blir fallet. Det vore mycket välbehövligt.
Samordnaren pratar också med Fritidscentrum för att skapa ”vettiga aktiviteter” för ungdomarna i fråga. Även om utgångspunkten bakom resonemanget kan var god på ett sätt så är den dessvärre väldigt tröttsam på ett annat sätt. Det är nämligen inte avsaknad av en meningsfull sysselsättning på fritiden som är roten till det onda. Den som vill hitta någonting bra att göra, den hittar det.
Problemet ligger mycket djupare än så. Någonstans saknas det hos gärningspersonerna en grundläggande respekt för äganderätten och hur man beter sig gentemot andra människor. Det saknas en förståelse för vad som är ditt och vad som är mitt, vad som är gemensamt för oss alla och vad det får för konsekvenser om denna respekt inte finns. Vad som gäller måste göras extremt tydligt för gärningspersonerna, väldigt snart efter att de identifieras.
Föräldrar har ett väldigt tungt ansvar att bära när det gäller uppfostran av de barn och ungdomar som misstänks ligga bakom de aktuella brotten. Det krävs samtidigt att samhället som helhet säger stopp och att vi skickar extremt tydliga signaler. Nu får det vara nog.