Det är dags för sportlov, ett av vårterminens andningshål för eleverna i skolan.
Att fundera kring olika företeelsers uppkomst kan ge en insikt i historien. Det klassiska höstlovet har åtminstone i regeringens värld bytt namn till läslov, men har sin förankring i potatislovet. Antagligen är sportlovets ursprung mindre känt. Bakgrunden hittas i 1940-talets tuffa tider i skuggan av andra världskrigets härjningar. I detta sammanhang infördes det som kallades kokslov, med syftet att spara bränsle.
Det sägs att denna ledighet ackompanjerades av friluftsaktiviteter för att aktivera och stimulera barn och unga till fysisk rörelse. Numera är det också där fokus ligger för många, under det för nutiden logiskt namngivna sportlovet. Den exakta placeringen i tid varierar beroende på geografiskt område i landet, utspritt från vecka 7 till vecka 10. Orsaken är av både praktisk och kommersiell karaktär, då det skulle bli väldigt trångt på skidorter och liknande om alla hade lov samtidigt.
Vad bjuder då Motala och Vadstena på under sportlovet? En snabb grävning via den allvetande sökmotorn ger svaret ”massor”, att döma av den gedigna sammanställningen. Det är klokt av kommunerna att centralt sammanställa åtminstone stora delar av utbudet då det ger föräldrar och barn möjligheter att utforska nya områden inom området kultur och fritid.
Bland utbudet finns disco, lan-party, skriv-workshop, bowling, bandy, bågskytte, innebandy, bordtennis, hemslöjd, bio, spökrunda, besök på Naturum Tåkern och mycket annat. Motala är en större kommun och erbjuder därmed ett större utbud än Vadstena, men är också bättre på att exponera det. Här borde Vadstena kunna förbättra sig en hel del, åtminstone sett till hur sökresultaten på nätet ser ut.
Just år 2018 sammanfaller dessutom sportovet med de olympiska vinterspelen, vilket innebär att det även finns mängder av olika idrotter att titta på. Det lockar mest personer som redan är frälsta av idrottens charm, men att som ung idrottsutövare få se sina idoler prestera och att få uppleva när nya stjärnor föds ska verkligen inte underskattas. Förebilder och drömmar är oerhört viktiga.
Redan under inledningen av årets OS har vi fått se Charlotte Kalla, med mycket stora förväntningar på sina axlar, klara av trycket både från sig själv och från andra. Hon har levererat prestationer i världsklass och det har lett till flera medaljer.
Vi har också fått ”overkliga” drömmar gå i uppfyllelse. För svensk del gäller det inte minst i skidskyttets värld, där Sebastian Samuelssons silver och Hanna Öbergs guld båda är bragder. De kommer i och för sig inte från en helt klar himmel, men framgångarna är ändå mycket oväntade för de allra flesta.
Det är tillåtet att bli lite insnöad och patriotisk för en stund, för även om idrotten ger motsättningar medför den också förbrödring och glädje människor och nationer emellan. Se bara på hur Sydkorea och Nordkorea interagerar. Idrotten skapar dessutom positiva förebilder för både unga och gamla, vilket är något som kan vara väldigt välkommet i en värld där många famlar efter en identitet.