Ett M-förslag om att tillsätta en utredning om att låta gymnasieeleverna börja sin skoldag lite senare får S-stöd. Östgötatrafiken ställer sig också positiv till en sådan förändring, vilket gör att manegen ser ut att vara krattad för ett genomförande i Motala kommun. Det är dock viktigt att frågan genomförs i ett större perspektiv, nämligen ett regionalt.
Ibland kan det vara svårt att ta till sig det som forskning kommer fram till. Det är lätt att utgå från egna erfarenheter och eget tyckande när slutsatser ska dras, men det innebär också att det är lätt att gå vilse. Även om viljan kan vara god är det generellt inte möjligt att dra några generella slutsatser av en personlig åsikt.
Ett exempel på detta är, åtminstone till viss del, diskussionen kring att gymnasieskolorna ska starta lite senare på morgnarna. Argumentation emot detta förs inte sällan utifrån resonemang om att det var bättre ordning och reda förr, att ungdomarna ska gå och lägga sig i tid, eller att de ska lära sig att passa tider.
Allt detta är i mångt och mycket sant. Problemet är dock att bara för att påståendena är sanna är de inte nödvändigtvis argument för att behålla en tidig start på skoldagen. Det är nämligen så att det ska vara ordning och reda i skolan, att ungdomarna ska gå och lägga sig i tid och att de ska lära sig passa tider – oavsett när skoldagen börjar. Det är delvis föräldrarnas ansvar, delvis skolans ansvar.
Forskning, som i sig är en vetenskap att förstå sig på, har i ett antal studier visat att elevernas resultat i skolan på gymnasienivå har förbättrats om skoldagen har förskjutits i tid så att den börjar en aning senare. Sådan forskning är ett betydligt mer relevant argument i sammanhanget.
En senarelagd start på gymnasieskolorna skulle också potentiellt kunna medföra ett bättre utnyttjande av fordon inom skolskjutsarnas värld, om upplägget utformas korrekt. Östgötatrafiken tror också på andra positiva kringeffekter för resandet. Detta skulle vara bra både för ekonomin och för eleverna, sannolikt även för landsbygdsungdomar som kan få större möjligheter att kunna nyttja befintliga eller kommande skolskjutsar för att ta sig till gymnasieskolan.
Ur ett samhällsperspektiv är det viktigt att se hur den ändliga mängd resurser som vi har utnyttjas på bästa sätt. Det handlar om tid, lokaler, människor, pengar och mycket annat som ska fördelas och användas. Om vi på ett relativt enkelt och tydligt sätt förväntas kunna förbättra både ekonomi, kollektivtrafik och resultat i skolan genom att förskjuta gymnasiets skoldag en aning i tid, då ska vi helt enkelt göra det.
Det krävs dock ett större perspektiv för att förändringen ska bli effektiv, nämligen det regionala perspektivet. Anledningen är att gymnasieelever i hög utsträckning rör sig över kommungränser inom regionen, vilket innebär att det inte räcker att bara Motala kommun förändrar sina skoltider.
Samarbetet inom regionen har haltat betänkligt på gymnasieområdet sedan Östsam försvann och Region Östergötland tog över, men det är hög tid att det börjar levereras. Gärna omgående, med en gemensam förskjutning av gymnasiernas skoldagar som en del.
Tobias Josefsson