Vad är det som är så givande med att förstöra andras egendom? Är det rent bus eller är det någonting betydligt mer allvarligt som ligger bakom?
Det är inte bara skogen som har brunnit och skapat oro den senaste tiden. I spåren av bilbränderna i bland annat västra Sverige ställer vanliga människor och statsministrar frågan ”vad fan håller ni på med”. Samma fråga går tyvärr även att ställa lokalt på många håll runt om i landet, även i Motala och Vadstena.
I och omkring våra tätorter börjar nu de demokratiska partierna, med polistillstånd och med följande av de regler och direktiv som gäller, att sätta upp sina affischer inför valrörelsens slutspurt. Många olika budskap med lokal och global karaktär blandas i ett för det mesta tilltalande sammelsurium av åsikter. Demokrati är vackert att se.
Sabotage är mindre vackert att se. Nedrivna skyltar, överklottrade affischer, krossade fönster i Motala eller till och med nedbrända valstugor i Linköping är avskyvärt. Även om vissa delar skulle kunna avfärdas som bus eller protester är allt detta agerande olika grader av sabotage av någonting av det absolut viktigaste vi har. Demokratin.
När samtliga etablerade riksdagspartiers budskap dessutom rivs ner på samma gång handlar det om något mer än bara kritik mot ett enskilt parti. Det finns mörka krafter som försöker ta sig in på den politiska arenan och det finns en stor frustration som var för sig eller tillsammans kan bli riktigt farliga för det demokratiska samhället.
Parallellt med detta har det bokstavligt talat börjat röra på sig i partierna i och med att ”fotfolket” sprider flygblad, foldrar, broschyrer och annat i brevlådor. Kritik framförs ibland att det endast görs en gång vart fjärde år, när det är valår, men det görs åtminstone av goda skäl. Det är i första hand helt ideella krafter som i demokratins namn sprider information om sina budskap och ambitioner, så att väljarna även ska nås på deras egen hemmaplan.
Det är betydligt svårare att sabotera utdelningen av flygblad, men däremot finns det odemokratiska krafter som är aktiva även här. Extrempartier sprider sina budskap på samma sätt som de civiliserade, men med vidriga budskap som grundar sig i hot och hat. Att hota människor enbart för deras ursprung är också ett av många olika sätt att sabotera demokratin.
Även bilbränder kan kallas för ”bus”, men det är felaktigt. Framför allt denna gång talar all tillgänglig information för att det handlar om koordinerat agerande i någon form. Planerade, med ett syfte, även om det är lokala gärningsmän.
Bilbränderna är mycket allvarliga brott utifrån att de träffar människor hårt i deras vardag och skapar en otrygghet, samtidigt som de underliggande orsakerna är oroande. De är på sitt sätt ett angrepp på demokratin, egentligen oavsett vilka motiv som ligger bakom.
Att bilar brinner i augusti är tyvärr ingenting nytt, men ändå spekuleras det nu friskt i att politiska motiv kan ligga bakom måndagens händelser. Någonting liknande kommer säkerligen också att pågå när partierna drabbas av lokal vandalisering och förstörelse, men även om detta sabotage är förkastligt gäller det att inte dra förhastade slutsatser om konspirationsteorier. Det gagnar ingen.