'Under sammanträdet i december 2018 fick kommunstyrelsen i Motala information om den utredning som har gjorts kring fiberutbyggnad på landsbygden i kommunen. Just denna potentiella förbättring av den digital infrastrukturen är den andra del som gör att Godegård bubblar av förväntan, vilket en ledare häromveckan berörde.
Syftet med utredningen var att klargöra de kostnader som en total utbyggnad till alla återstående fastboende hushåll i kommunen skulle medföra. I skrivelsen konstateras att den kommersiella utbyggnaden på landsbygden har avstannat just på grund av ekonomin. Kommunens kuperade, skogsbeklädda delar i norr skulle därtill kräva stora resurser utanför tätorterna.
Det är ingen nyhet, men det är däremot kostnaderna för en fortsatt utbyggnad. Det område som sticker ut mest är Godegård med omnejd, där kostnaden per anslutning anges till över 230 000 kr. Det är en hisnande summa som visar på de svårigheter som finns. Sett till hela kommunen är snittkostnaden över 80 000 kr per återstående anslutning.
Trots betydelsen av att ha tillgång till bredband är det inte ekonomiskt försvarbart att nå ut med just fiber till alla hushåll i det glesbefolkade landet Sverige. Det gäller inte bara för det som kallas glesbygd, även stora delar av landsbygden behöver hitta andra lösningar än nedgrävd fiber. Det återspeglas i att det nationella målet inte är 100-procentig täckning.
Det finns olika alternativa metoder till fiber. Förutom de allmänt kända lösningarna via mobilnätens 3G och 4G finns även en lösning på det gamla NMT-nätet på 450 MHz, för dig som lite nostalgiskt kommer ihåg föregångaren till GSM-tekniken. För vissa är detta i dag en räddning, men hastigheten är låg och räcker inte framöver.
En annan teknik är det som kallas Air2Fibre. Denna baseras på både fiber och radiolänkar via statliga Teracoms master. Detta alternativt passar ypperligt för byar som ligger lite mer avskilt, men blir normalt sett dyrt för enstaka hushåll. Dessa kan i stället hoppas på att det alldeles nya 700 MHz-bandet, som före nyår auktionerades ut till två privata aktörer, kommer att bidra till bättre täckning i avlägsen landsbygd och i glesbygd. Men, det är inte fiber.
Om en anslutningsavgift på 25 000 kr per hushåll tas ut för en total fiberutbyggnad i Motala kommun landar notan på 130 miljoner. En sådan utbyggnad kommer aldrig att ske på kommersiell grund och två alternativa lösningar presenteras. I det ena bygger och äger kommunen nätet, i det andra anlitas en befintlig aktör för uppdraget.
Det måste nu ske en avvägning av i hur stor grad som fiber ska vara lösningen och för vilka delar av kommunen som de alternativa lösningarna ska utgöra den primära digitala infrastrukturen för hushållen. Även om ambitionsnivån för fibertäckning skulle vara blygsamma 75 procent krävs det 70 miljoner i investering, plus kostnaden för att nå de resterande 25 procenten.
Motalas politiker behöver därför klargöra hur mycket de är beredda att investera i utbyggnaden och när de vill göra det, med tanke på att det redan finns andra tunga investeringar som väntar runt hörnet. Risken är därför att Godegårds nyförälskelse ersätts av ett krossat hjärta.