Ungefär hälften av de röstberättigade i Sverige valde att avlägga sin röst.
Sverige, vi har ett resultat. Det betyder att det är dags att bege sig tillbaka till vardagen igen för partiernas lokala företrädare. Valaffischer tas ner och omhand efter både skadegörelse, sabotage och återkommande återuppsättning. Brevlådor får vara ifred ett tag och den oväntade (eller oönskade?) dörrknackningen minskar påtagligt hos invånarna.
Valrörelsen är över för den här gången och partierna blickar nu framåt mot valet 2026. Engagemanget inför EU-valet 2024 har på vissa håll varit stort lokalt, men över lag verkar de politiska partierna och de lokala valarbetarna inte ha nått ut till folket på det sätt som önskades.
Valdeltagandet har sjunkit i Sverige. Det är ett demokratiskt misslyckande som borde leda till konkreta åtgärder framåt. Siffrorna just nu visar på att en bit över 50 procent av de röstberättigade har valt att avlägga sin röst. Det är åtminstone över någon form av känslomässig skamgräns, men inte mycket mer än så. Östergötland når i nuläget inte ens upp till att varannan röstberättigad deltog i valet.
Det går naturligtvis som alltid att argumentera kring att valdeltagandet hade varit ännu lägre om inte alla ideella insatser hade gjorts av partiernas olika engagerade människor. Det stämmer säkert, men för att travestera Hamlet – ”något är ruttet i staten Sverige”. Inte för att valresultatet visar på en vänstersväng, utan för att valdeltagandet inte ökar. Vi borde bry oss mer.
Tidiga siffror från början av veckan visar att Motala hade ca 45 procent valdeltagande och Vadstena på ca 53, vilket pekar på lägre nivåer än under föregående EU-val 2019. Nedgången i valdeltagande betyder dessutom att partier kan öka sin procentuella andel, trots att de i år har fått färre röster än 2019. Det är en effekt av att många skänker bort makt.
Ett sådant exempel är Moderaterna i Motala som lockar ca 200 färre röstande nu, men ändå ökar med 0,2 procentenheter till 17,1. Liberalerna i Vadstena får exakt lika många röster 2024 som 2019, men också ökar med 0,2 procentenheter till 2,7.
Det gör att valanalysen riskerar att slå fel, om man inte tänker till. Analysen är därtill redan från början svår att göra lokalt, eftersom det är den avlägsna (?) europapolitiken som där kärnan. Hur mycket det egentligen går att påverka lokalt kan diskuteras, men faktum är oavsett det att partierna som helhet har misslyckats med en del av sitt uppdrag. Att få väljarna att göra ett aktivt val och avlägga sin röst.
Hur valdeltagandet kan ökas blir därför en väldigt viktig nöt att knäcka framåt.