Det jobbas säkerligen stenhårt för att på en alldeles för kort tid kunna få till någon form av relevant underlag för skolförändringarna i Motala, men situationen med ett presenterat förändringsförslag som ingen ännu har tagit ställning till förvirrar. Socialdemokraterna vill skjuta på beslutet till december, men även det hade varit för kort tid.
Måndagens skolchatt på MVT.se blev därför mycket intressant att följa. Att döma av den verkar det nästan som att Motala har blundat för problemen. Att den fristående Kunskapsskolan startar 2024 är bara en utlösande faktor, en droppe som har fått bägaren att rinna över. Problemen med svag ekonomi, obalanserad fördelning av elever mellan enheter och kanske framför allt ett bristande underhåll borde inte vara några nyheter.
Varför är det då så bråttom? Svaret på den frågan är pengar. Det måste sparas på lokaler. Problemet är bara att ingen vet hur mycket som förändringarna ger. Bara en sådan sak gör att processen får underkänt. Att ha konkreta siffror till budgeten 2024 känns utmanande, för att vara diplomatisk. Varför har förändringen dröjt så länge, om nu situationen är så brådskande?
När Godegårds skola lades ner ville Alliansen, som nu är med och styr, att frågan skulle avgöras i fullmäktige i stället för i bildningsnämnden. Nämndens ordförande Lotta Lexén (M) klargjorde på en direkt fråga att det då handlade om att det var en landsbygdsfråga. Svaret är rimligt och förpliktigar. Stora beslut som handlar om landsbygden ska alltså fattas i fullmäktige. Det noterar säkerligen landsbygdsborna.
Svaret från stf bildningschef Kent Landoff om att förändringarna inte skapar någon extra transportkostnad för föräldrar eller skolskjuts noteras också. Undrar om föräldrarna kommer att hålla med? Att både Lexén och Landoff dessutom uttryckligen beklagar tidigare mandatperioders undermåliga underhåll fascinerar också. Budskapet är tydligt. Politikerna har prioriterat dåligt.
Barnkonsekvensanalyser och riskanalyser tas nu fram, vilket är bra. Utifrån det som redan har kommunicerats från rektorshåll är det dock för kort om tid. Det är i dag exakt en vecka kvar tills dess att underlaget ska vara klart. Lägg därtill att det rent politiskt kan vara väldigt svårt att hitta en bred samsyn. Ingen tjänar på oenighet i det här läget.
Avslutningsvis ska man ha höga tankar om tjänstepersoners kapacitet över lag, men det är ett omöjligt uppdrag som de nu arbetar med. Överklaganden från berörda vårdnadshavare lär komma snabbare än en hög brev på posten. Det är en trolig konsekvens av en för snabb process och en för dålig förankring.