Mycket mer än ett varumärke

Boxholms osttillverkning flyttar till Östersund, vilket har lett till protester från många håll.

Boxholms osttillverkning flyttar till Östersund, vilket har lett till protester från många håll.

Foto:

Ledare2018-10-31 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

Vad skulle hända med Vadstenas identitet om Heliga Birgitta flyttade till Skövde? Vad skulle hända med Motalas identitet om Vätternrundan flyttade till Vänern?

Att ha en tydlig och väl definierad identitet hos starka lokala företeelser kan på olika sätt innebära stora fördelar för en kommun när det gäller marknadsföring och attraktivitet.

Vadstena med dess digra och stolta historia som leder ända in i nuet är vida känt, inte minst tack vare Heliga Birgittas gärningar. Men hur skulle Vadstenas identitet förändras om det skulle visa sig att Birgittas gärningar på hemmaplan i själva verket hade skett i Skövde? Hur skulle det påverka kommunens karaktär och det dagliga livet för invånarna?

Hur skulle Motalas identitet förändras om Vätternrundan plötsligt köptes upp av ett företag i Karlstad och omformades till Vänernrundan? På ett sätt skulle det inte påverka särskilt mycket, men ur andra aspekter skulle det förändra självbilden och allmänhetens bild av kommunen.

Ungefär denna prekära situation befinner sig Boxholms kommun i just nu, fast i en ännu större skala. När Arla köpte Boxholmsost år 2011 steg oron kring vad som skulle kunna hända med mejeriet i form av en flytt, men i samband med förvärvet försäkrades invånarna och politikerna om att det inte var aktuellt.

Så sent som i fjol satsades mångmiljonbelopp i investeringar och allt såg lugnt ut inför framtiden. Boxholmsost var ett starkt varumärke med en tydlig lokal identitet och djup förankring. Identiteten har även smittat av sig på kommunen, inte minst beroende på den stora ostmålade cisternen vid riksväg 32.

När Arla nyligen presenterade planerna på att flytta osttillverkningen från Boxholm till Östersund väckte det starka reaktioner. Känslor väcktes inte bara hos lokalbefolkningen och de förvånade kommunpolitikerna, utan även hos regionala och nationella personligheter som kulturprofiler och tidigare ministrar.

Nu planeras aktioner och demonstrationer. Bilar i nejderna pryds med klistermärken om att ost ska vändas, inte flyttas. Det går inte att ta miste på engagemanget och det är på ett sätt värmande att se alla omvälvande relationer som kan skapas till ett kommersiellt varumärke. Det är ju ”bara” ett varumärke det handlar om, men i vardagen är Boxholmsost ett exempel på att företag kan betyda väldigt mycket mer än så för en bygd.

Att kommunpolitikerna utifrån de starka känslorna hos allmänheten reagerar och försöker få till stånd en förändring är lätt att förstå, men samtidigt väcker agerandet frågan om likabehandling av företag. Det var inte länge sedan det lokala sågverket i Boxholm lades ner. Även metallindustrin har drabbats hårt av nedläggningar. Var fanns det stora engagemanget då? Vad gjordes för att i motsvarande grad försöka motverka och kompensera för bortfallet i arbetstillfällen? Inte mycket.

Att det finns en starkt förankrad identitet hos lokala företag eller andra liknande aktörer kan vara väldigt viktigt för kommuners identitet och självbild. Det måste politiker även i Motala och Vadstena vara medvetna om och inse vilka aktörer som har denna avgörande betydelse. Samtidigt måste politikerna utifrån likvärdighetsprincipen agera konsekvent även i situationer som inte berör just dessa identitetsstarka organisationer. Det valet är inte alltid enkelt att göra.