Fenomenet med ett kraftigt ökat antal riktade statsbidrag under de senaste åren medför, utöver den ökade detaljstyrningen av i teorin självständiga kommuner och landsting, även ett antal andra negativa effekter. Några av dem är utökad administration och ett försvårande av planering av verksamheterna.
Många kommuner och landsting har i dag personal som endast administrerat tillfälliga statsbidrag med ansökningar, rapportering och uppföljningar. Detta är absurt och ett direkt slöseri med samhällets resurser.
Inför höständringsbudgeten som regeringen tillsammans med Vänsterpartiet kommer att lägga fram i riksdagen ges ytterligare ett exempel på ett ekonomiskt tillskott som kommer för sent för att ge relevant effekt och är utformat på ett icke ändamålsenligt sätt.
Det handlar om ett tillfälligt kommunbidrag om totalt 195 miljoner kronor som fördelas ut till kommunerna för att de ska kunna låta ensamkommande asylsökande ungdomar som fyller 18 år, och har behov av det, bo kvar i vårdboenden även efter den aktuella födelsedagen.
Utbetalningen av medel för detta sker med automatik, kommunerna behöver alltså inte själva ansöka om att få ta del av medlen. Bidragets storlek till respektive kommun baseras på hur många berörda boende ungdomar som fyller 18 år mellan 1 juli 2017 och 30 juni 2018. Ingen motprestation krävs av kommunerna.
I sammanhanget ska det noteras att den statliga ersättningen till kommunerna för de ensamkommande barnen och ungdomarna sänks väsentligt. Det gör att ekonomin blir betydligt sämre för de flesta aktörer, någon som nu kan mildras av det tillfälliga kommunbidraget ovan. Risken är därmed uppenbar att det aktuella bidraget inte kommer att användas på det avsedda viset, utan att pengarna snarare blir ett tillskott i kassan för den ordinarie verksamheten som rullar på som tidigare. ”Tack för det minskade underskottet”, säger de ekonomiskt ansvariga.
Förslaget kommer därtill för sent för att verksamheterna ska kunna hantera förändringen på ett adekvat sätt. Både Motala och Vadstena har policys som säger att ungdomar inte får bo kvar i vårdboende efter sin 18-årsdag, utan ska förflyttas till Migrationsverkets boenden. Det är dock inget generellt krav att så sker, det är upp till kommunerna att besluta om hur man hanterar frågan.
Nästkommande sammanträden i kommunernas beslutande nämnder sker i augusti och september, slutgiltigt besked om bidraget kommer från riksdagen i december. Detta gör att den önskade effekten för 18-åringarnas bästa med stor sannolikhet uteblir, åtminstone om ingen håller stenkoll på kommunernas agerande.
Här har journalistiken en viktig granskande roll i att undersöka om kommunerna verkligen använder de tillförda resurserna på ett korrekt sätt. Hur använder Motala kommun sina 864 000 kronor? Hur använder Vadstena kommun sina 257 000 kronor?
Risken är uppenbar att pengarna inte kommer att gagna de berörda 18-åringarna. De lär i stället fortsätta att bryskt över en natt sparkas ut från trygghet till osäkerhet i det så kallade vuxenlivet, där risken för kriminalitet och utsatthet är stor för många. Det är inte en värdig hantering av människor i vårt samhälle och måste motverkas. Exempelvis via det aktuella bidraget, om det används på rätt sätt.