Att styra en kommun är ett privilegium, men det medför också olika typer av utmaningar – även för den som styr i majoritet. Det har både Motala och Vadstena fått uppleva under den senaste veckan.
I Vadstena har M och S tillsammans egen majoritet med sina 19 av 35 mandat. Det ger en mycket stark position, eftersom de inte behöver förhandla med andra för att nå majoritet. I Motala finns 57 mandat i fullmäktige, varav de tre styrande partierna M, KD och SD tillsammans samlar 28. Trion har alltså inte en egen majoritet, men tillsammans med två stödmandat från samarbetspartiet L når de ändå över hälften av rösterna.
Makt kommer i olika former. En förvånansvärt stor andel av Sveriges 290 kommuner styrs liksom Motala av en minoritet, som får sin makt tack vare att de övriga partierna – som alltså utgör en majoritet – inte vill, kan eller lyckas samarbeta.
Ett parti eller en grupp av partier som når majoritet i kommunfullmäktige har mycket goda möjligheter att få igenom sin politik. Men, inte ens då finns det någon garanti. Även om de allra flesta beslut går igenom har minoriteten möjlighet att utöva en demokratisk makt att begära en så kallad minoritetsåterremiss. Denna sätter tillfälligt majoritetens maktinnehav ur spel. Om minst en tredjedel av ledamöterna i fullmäktige begär det skickas ett ärende tillbaka för att ta fram mer eller djupare beslutsunderlag.
Så var fallet för frågan om att i Vadstena ersätta förskolan Gullvivan med en helt ny förskola på annan plats. Oppositionen i fullmäktige använde nämligen under sammanträdet i förra veckan sin makt som minoritet. Utifrån helheten med det större skolprojektet blev det en återremiss, med syfte att ge mer underlag inför ett beslut vid ett senare sammanträde.
På liknande sätt valde oppositionen i Motalas fullmäktige i måndags att återremittera det komplicerade ärendet om koncernstyrning, med ungefär samma grund. Att få mer underlag kring konsekvenser.
En minoritetsåterremiss kan vara ett kraftfullt verktyg för den som vill sätta käppar i hjulet för en majoritet, men den kan vara mycket mer än så. Återremissen är ett demokratiskt redskap för att arbeta fram väl underbyggda beslut. Även om agerandet medför förseningar är det generellt ett värdefullt inslag i samhällsstyret.
Den extra tiden kan medföra ett bättre underlag, att fler kan ställa sig bakom ett beslut och därigenom skapa en långsiktighet. En sådan stabilitet är ofta mycket välbehövligt för en kommun.