Begreppet medborgardialog har blivit ett allt mer frekvent inslag i den kommunala vardagen. Politiker och tjänstemän utbildas inom området, utredningar genomförs och sammanställningar skapas kring de många olika ingredienser som samlas under paraplybegreppet. Motala ligger i vissa avseenden i framkant inom området, men släpar efter när det gäller ett konkret verktyg för att nå förändring – medborgarförslagen.
Ett tydligt inslag av medborgardialog återfinns löpande på kommunfullmäktiges dagordning i form av allmänhetens frågestund. Omfattningen av användandet har inte varit överväldigande och formen på dialog kan ibland medföra utmanande ämnen och frågeställningar, men signalen är ändå tydlig – Motala kommun vill ha en dialog med medborgarna även på politisk nivå.
I januari 2016 lämnade Moderaterna i Motala in en motion angående införande av en annan typ av medborgardialog, nämligen medborgarförslag. En klar majoritet av landets kommuner arbetar just med denna form av möjliggörande av initiativ från medborgarna, med aktivitet och förändring som följd.
Medborgarförslagen som lämnas in faller ibland utanför kommunens kompetensområde och kan därför inte tas upp. Oftast berör de däremot konkreta frågor som möter människor i deras vardag, ämnen som kommunen har anledning att lyssna på.
Risk för missbruk i form av överanvändning av demokratiska redskap som dessa finns alltid, men det har inte varit något nämnvärt problem i övriga kommuners användning. Vi behöver inte lyfta blicken högre än till Vadstena eller Mjölby för att hitta kommuner där systemet fungerar på ett rimligt sätt.
När ärendet togs upp för beslut i fullmäktige i februari 2017 blev det avslag för motionen. Anledningen angavs främst vara att Demokratiutredningen 2014 kom fram till att medborgarförslag haft ”begränsad effekt på det demokratiska samtalet” och inte ger en tillräckligt bra dialog. Det kan vara sant, men det är en aspekt som inte fångar in helheten.
Trots den begränsade dialogen efter inlämnat förslag är metoden ett sätt att aktivera medborgarnas kreativitet och stimulera till delaktighet. Färre än hälften av de förslag som lämnades in till kommunerna under det undersökta året 2014 avslogs, vilket innebär att majoriteten av förslagen antingen fick bifall eller besvarades, det vill säga fick ett positivt mottagande. Denna konkreta påverkan på kommunen och uppmärksamheten för människorna bakom förslagen är svår att bortse från, men exakt det gjordes ändå i det aktuella avslagsbeslutet.
I torsdagens MVT fanns ett debattinlägg där företrädare för Kristdemokraterna i Motala tog upp motsägelsen i att majoriteten med S, MP och V avslog motionen, detta trots att de två sistnämnda uttalat är för medborgarförslag. Det är förvånande och nog borde man kunna kräva en bättre argumentation än så när ett konstruktivt förslag avslås, oavsett om det kommer från majoriteten eller oppositionen. Medborgarförslag är en av flera intressanta ingredienser i den större kakan.