MVT:s ledarsida tog under våren upp problemet med att Liseberg och andra stora nöjesparker har tagit bort möjligheten att ge personer med funktionsnedsättningar och deras ledsagare möjlighet att gå förbi köer när sådana behov finns. Beslutet återkallades därefter tillfälligt, men är nu tillbaka – ackompanjerat av ett nytt feltänk. Liseberg inför nämligen ett krav på ett särskilt anpassat intyg, som enbart fungerar just där.
I dag är situationen för berörda instanser som barn- och ungdomspsykiatrin, Försäkringskassan med flera hårt ansträngd. Köerna och väntetiderna är minst sagt påtagliga, för att inte säga brutalt långa. Trots att exempelvis de styrande politikerna i Region Östergötland klokt nog tillför extra resurser för att försöka korta köerna är situationen mycket ansträngd.
Att i det läget göra som Liseberg är därför oansvarigt. Det nöjesjätten gör är att införa ett krav på ett specifikt intyg som bara gäller just hos dem och måste skrivas under av läkare, psykolog, handläggare på Försäkringskassan eller liknande roll. Det är verkligen inte att använda dessa personers tid på rätt sätt. Det är tvärtom slöseri med samhällets resurser.
Du ska inte heller tro att det är gratis att få intyg av det här slaget underskrivna. Ansvariga personer, oftast föräldrar till berörda barn, får i normalfallet betala minst 400 kronor för en underskrift, ibland flerdubbelt så mycket. Är det verkligen rimligt att kräva så mycket krångel och pengar för att få till ett värdigt besök på Liseberg?
När ett godkänt intyg väl är ordnat gäller det också att för guds skull inte råka blöta ner eller tappa bort det flyktiga pappret, för då börjar karusellen om igen. Fram med laminatmaskinen omgående för att se till att vattensäkra papperslappen och sätt helst en GPS-sändare på den.
Om nu nöjesparkerna ändå på något sätt skulle kunna motivera att kräva en helt egen typ av intyg så borde de åtminstone kunna prata ihop sig sinsemellan. De borde kunna ta fram en generell mall för intyg, som gäller nationellt.
En på marginalen förmildrande omständighet är att Liseberg åtminstone anger tre år som giltighetstid för intygen. Det är en bra grundtanke, så även en blind lisebergskanin kan bevisligen hitta en morot då och då. Tänk så bra det vore om kaninen också kunde prata med sakkunniga och berörda för att hitta en fungerande, rimlig lösning på ett viktigt problem.
Den moderna absurdismen lever vidare även i 2020-talets Göteborg. Samuel Beckett och hans kollegor skulle ha blivit imponerade.