Hur mycket lägger kommunerna på kulturen och varför ska de göra det?
Sveriges Radios kulturnytt har i dagarna publicerat en granskning av hur mycket pengar landets 290 olika kommuner lägger på kultur. I genomsnitt lägger en svensk kommun 1 091 kronor per år och invånare på detta område, enligt de aktuella definitionerna från Myndigheten för kulturanalys och SKL.
Granskningen visar att Motala lägger 948 kronor per invånare och år på kultur, vilket är en ökning på ungefär tre procent sedan 2014. Fortfarande ligger kostnaderna under genomsnittet och de motsvarar strax under två procent av den kommunala budgeten
Vadstena å sin sida har ökat kulturens andel med 17 procent och visar upp en avsevärt högre summa med 1 341 kulturkronor per invånare och år. Detta är långt över riksgenomsnittet och motsvarar två och en halv procent av totalbudgeten.
Summan avser bland annat kostnader för bibliotek och kulturskola, de två klart största posterna med i storleksordningen med 50 respektive 30 procent av kulturbudgeten för våra två kommuner.
Det inbördes förhållandet är föga överraskande. Vadstena är bevisligen en stark kulturkommun värd namnet, även ekonomiskt. Relativt de kommuner som spenderar mest är det ändå en bra bit kvar. De mest frikostiga lägger över 2 000 kronor, medan de sparsammaste lägger under 600 kronor.
Man ska dock inte lägga alltför stor vikt vid en enskild granskning av det här slaget och därtill inte enbart studera kostnaden. Det som räknas för invånarna och besökarna är i slutändan hur mycket ”pang för pengarna” man får ut.
En subjektiv bedömning av situationen är att Vadstena både lägger mer pengar och får ut mer per krona än Motala. Kanske är det en aningen orättvis jämförelse utifrån kommunernas karaktär, men likväl är det ett faktum. Det finns dock ljusglimtar även i norr i form av ambitionen att bli mer av en evenemangsstad inom kultur- och fritidsområdet.
Det kompenserar ändå inte för den svaga konstnärliga och estetiska bild som finns av kommunen. Ambitionen är i och för sig att sänka avgiften till kulturskolan för att stärka densamma, men hur ser ekonomin ut och vad kommer framtiden att medföra i stort?
MVT har under den gångna veckan berättat om att den halvmiljon som är tänkt att användas för sänkta avgifter i kulturskolan inte finns, nästa år saknas en hel miljon. Samtidigt går det inte att spara och hyvla längre sägs det, utan mer drastiska åtgärder krävs för att budgeten ska hålla framöver. Osäkerheten stärker inte kulturlivets ställning i Motala.
I dessa dagar när kriminaliteten breder ut sitt fula tryne och visar sig i form av rån, våld, skjutningar och mord måste vi ställa oss frågan vad orsakerna bakom den negativa utvecklingen är. Svaret är en komplex bild som inte går att beskriva i några korta meningar, men ett utanförskap och en uppgivenhet ligger väldigt ofta bakom att individer hamnar på fel bana.
Det finns två primära områden som ger människor mening i unga år och kan motverka dessa negativa känslor. Det ena är skolan, som har ett mycket stort ansvar på sina axlar. Det andra är kultur- och fritidsområdet. Detta måste också vägas in i den långsiktiga planeringen av kulturen i våra kommuner. Kulturen är en investering i framtiden, inte en löpande kostnad.