Kommunpolitikernas roll är som bekant att bestämma vad som ska göras av kommunen och sätta upp konkreta mål för det. Därefter ska tjänstepersoner utföra arbetet och på bästa sätt lista ut hur kommunen ska nå dit. Att ha mätbara mål är en viktig del för att kunna bedöma om målen nås eller inte. Att mäta saker är därför nödvändigt för att utvärdera om man lyckas nå de mål som finns uppsatta.
Inte sällan refererar kommunala mål till mätningar och rankningar av olika slag. Nyligen släpptes exempelvis Lärarförbundets årliga granskning av kommunernas arbete inom grundskolan. Vi återkommer till den vid ett senare tillfälle, men motsvarande rankninglistor inom företagande är en vanlig del av bedömningsunderlag när det gäller företagsklimat.
I rankningen från Svenskt Näringsliv från 2018 återfinns exempelvis Motala på plats 221 och Vadstena på plats 192 av 290, vilket är föga smickrande resultat. Även om det är enskilda mätningar är det ändå indikatorer på hur väl man når målen.
Det är nämligen populärt att sätta upp mål inom området företagande. Det är bra att så är fallet, men samtidigt finns det aspekter av företagande som lätt kan missas när det gäller interaktion mellan kommuner och företag. Dialog är ett populärt ord, men det måste också förekomma en kritisk granskning från kommunens sida. Det gäller särskilt för de företag som är av stor vikt när det gäller exempelvis antal arbetsplatser och omkringliggande effekter för andra aktörer.
En viktig aspekt är därför vilken nivå av kompetens inom företagande och företagsekonomi som finns hos kommunernas ledande politiker. Exempelvis vore det intressant att göra en studie av vilken förståelse som finns hos ledamöterna i den nyligen tillsatta kommunstyrelsen. Vet de vad ett nyckeltal som soliditet är? Hur påverkar likviditeten verksamheten? Kan de analysera effekter av förändringar i omsättning och rörelseresultat?
Dessa kunskaper ska inte vara krav för att ta steget och bli politiskt aktiv, men det bör ändå ligga i ledande politikers eget intresse att sätta sig in i basala delar av företagsekonomi. Den styr nämligen mycket av de beslut som tas kring satsningar och neddragningar. Att förstå både potential och risk hos de företag som är viktiga för kommunen är direkt nödvändigt för att kunna bilda sig en korrekt helhetsbild av utvecklingen.
Slutsatsen är att kommunens ledande politiker även borde sätta mål som handlar om att skapa en djupare förståelse kring hur de för kommunen viktigaste företagen mår och utvecklas. Det förekommer sannolikt på sina håll i tjänstepersonernas verksamhet, men det är långt ifrån säkert att det görs utifrån politiska initiativ.
Det är bra att det görs ändå, men granskningen riskerar i ett sådant läge att bli väldigt personberoende. Det gör att en förändring inom personalen riskerar att medföra att det granskande arbetet upphör.
Politikerna måste ta ett större ansvar och via olika styrdokument se till att denna granskande aspekt över tid blir en naturlig del av det löpande arbetet med företagande. Annars kommer kommunen helt enkelt inte att ha kunskap om väldigt viktiga förutsättningar för sin egen överlevnad.