Efter att MVT:s ledarskribent ställde kritiska frågor om förslaget till ny kostpolicy som Motalas kommunstyrelse skulle ta ställning till under tisdagen lyftes ärendet hastigt ut från dagordningen. Om de två händelserna har ett orsakssamband är inte klarlagt, men det inträffade väcker ändå funderingar.
Ibland möter politiken motsättningar mellan olika önskvärda beteenden, vilket skapar intressekonflikter. Vid vissa tillfällen går det att hitta kompromisser eller lösningar som gör att problemet kan elimineras. Vid andra tillfällen är det däremot omöjligt att hitta någon sådan lösning, eftersom motstättningarna är alldeles för fundamentala.
I de flesta politiska läger råder det konsensus om att handel mellan nationer i grunden är positivt och önskvärt. Bland annat därför är Sverige i dag en medlem av den Europeiska Unionen, ett samarbete mellan 28 nationalstater där den fria rörligheten för varor och tjänster är helt centrala pelare.
Orsaken till den positiva inställningen till detta utbyte mellan länder är begreppet komparativa fördelar, som är en stöttepelare i den nationalekonomiska teorin om handel. Principen är i sin enkelhet genialisk och kan tillämpas även inom andra områden, eftersom den går ut på att två parter som gemensamt vill nå framgång lyckas bäst om respektive part fokuserar på det som den gör bäst.
I de flesta politiska läger råder det också konsensus om att det för miljön och av andra skäl är önskvärt att ha lokal produktion. Det tar sig uttryck på olika sätt, bland annat genom formuleringar om närodlat, närproducerat eller svenskt. Samtidigt innebär det att fördelarna med internationell handel måste vägas mot fördelarna med nationell produktion. Det är inget fel med det, utan något som man måste förhålla sig till.
Däremot är EU:s juridiska regler tydliga med att det inte är tillåtet för exempelvis kommuner att diskriminera utifrån nationalitet. Det har historiskt satt käppar i hjulen för den som vill upphandla lokalt, men det har kluriga personer med tiden löst. En väg är att sätta höga krav på djurskydd. Det kan ofta ge svenska produkter, men exkluderar samtidigt inte aktörer från andra nationer så länge de uppfyller kraven.
Inför Motalas kommunstyrelses sammanträde i september fanns en ny version av kommunens kostpolicy med på dagordningen. I handlingarna fanns det utifrån ett nytt kommunalt nyckeltal om en viss andel svenska livsmedel tydliga skrivelser om ”närproducerade livsmedel” och ”garanterat svenskproducerade livsmedel”.
Utifrån detta riktades frågor till kommunen om detta verkligen är förenligt med EU-rätten och om det har gjorts någon utredning kring detta. Svaret blev att ärendet inte var berett på tjänstepersonsnivå. Under måndagen kom därefter information om att ärendet av en icke angiven anledning inte längre var aktuellt för sammanträdet.
Om det var de ställda frågorna eller någonting helt annat som gjorde att kostpolicyn lyftes ut från dagordningen denna gång är oklart, men händelsen väcker ändå funderingar. Hur väl förbereds ärenden av politiker och tjänstepersoner? Har politikerna och tjänstepersonerna kunskap om de internationella lagar som de måste följa? Fortsättning följer.