Jag har ett förflutet inom partipolitiken men ocksÄ som anstÀlld inom Àldreomsorgen. Idag arbetar jag ideellt i PRO som Àr partipolitiskt obunden. Men det stoppar oss inte frÄn att driva frÄgor för vÄra Àldre. NÀr jag arbetade inom Àldreomsorgen och fick ta del av hur andra kommuner arbetade med Àldreomsorgen, sÄ var jag stolt vilken bra Àldreomsorg vi hade i Motala. Idag Àr jag orolig.
StÀndigt fÄr de Àldre som behöver ha kommunens hjÀlp för att klara sin livs situation pÄ Àldre dagar höra att de kostar för mycket och att det finns inga pengar. Personalen fÄr stÀndigt höra hur dyra dem Àr inom Àldreomsorgen. En frÄga, Àr detta en bra personalpolitik för att fÄ flera anstÀllda inom Àldreomsorgen?
De gör ett fantastiskt bra arbete under de förutsÀttningar som de har. Hur mÄr brukaren som behöver ha stöd och hjÀlp? Tidigare har det varit behoven som har styrt, nu Àr det ekonomin. Jag lyssnade pÄ redovisningen frÄn socialnÀmnden pÄ fullmÀktige, dÀr framgick det tydligt att vi mÄste rÀtta oss efter den ekonomi som Àr avsatt till Àldreomsorgen. Man var glad och lycklig över att tala om att nu har vi dragit i 22 tjÀnster inom Àldreomsorgen. Jag Àr fullt klar om att man mÄste komma tillrÀtta med ekonomin, men pÄ vilket sÀtt? Det handlar om prioriteringar.
Jag trĂ€ffade socialnĂ€mndens ordförande för ett tag sedan dĂ€r vi framförde att vi frĂ„n PRO vill ta vĂ„rt ansvar och hjĂ€lpa till med framförallt den psykiska ohĂ€lsa som har ökat inom Ăstergötland men ocksĂ„ inom Motala kommun. Ofrivillig ensamhet Ă€r en allvarlig riskfaktor för psykisk ohĂ€lsa men omvĂ€nt Ă€r sociala relationer och gemenskap rena medicinen. Vi hade ett bra samtal och bĂ„da var vi överens om att vi inom kommunen inte jobbat sĂ„ bra med den förebyggande verksamheten.
DÀrför blir jag upprörd nÀr jag fick lÀsa via en insÀndare att nu ska hÀlsocentret pÄ Samuelsberg upphöra. Bara med ett anslag. Detta Àr i högsta grad en förebyggande verksamhet. Jag deltog för en tid sedan vid en konferens som anordnades av regionen. DÀr framgick det att den psykiska ohÀlsan har ökat och det diskuterades om hur vi kan arbeta för att förebygga psykisk ohÀlsa, hur vi identifierar riskfaktorer samt hur vi arbetar med att frÀmja ett bÀttre psykisk mÄende. Att samverka mellan aktörer för att lösa komplexa samhÀllsutmaningar Àr ett mÄste. Kommer vi inte tillrÀtta med detta samhÀllsproblem sÄ kommer det att bli dyrt för samhÀllet, inte minst för Motala kommun.
Hur arbetar kommunen med detta? I redovisningen framgick att 52% av de som har hemtjÀnst inom Motala kommun kÀnner sig ensamma. Vad beror detta pÄ? Jo idag Àr personalen sÄ pressade av tider sÄ att de inte hinner med. VÄr personal mÄr dÄlig av att se att en brukare inte mÄr bra. En annan faktor Àr att det inte finns nÄgon trygghet. Det har gjorts undersökningar hos brukare som har haft besök av mellan 20-25 olika anstÀllda under en mÄnad. Hinner dem anstÀllda verkligen se om en brukare mÄr dÄlig eller om den har andra behov?
Inom PRO kommer vi fortsatt driva frÄgor som rör de Àldres levnadsvillkor. Vi kan inte acceptera att fÄ svar att det finns inga pengar. De Àldre har under sina yrkesverksamma liv betalat skatt till kommunen och gör det fortfarande med sin lÄga pension, mycket mera Àn en vanlig löntagare. Jag rekommenderar att lÀsa Àldreplanen som alla politiska partier har stÀllt sig bakom. Hur sker det samarbetet med civilsamhÀllet? Och hur jobbar man efter de riktlinjerna? Finns det exempelvis mötesplatser inom kommunen som gör att de Àldre kan trÀffas? Hur tar man tillvara pÄ de kulturinslag som idag ges bidrag frÄn regionen? En aktivitet Àr betydligt bÀttre Àn att döva sitt samvete med lÀkemedel.
Prioritera rÀtt kÀra politiker.