Att det råder trafikkaos vid järnvägsstationen i Motala kan inte ha undgått någon som rest därifrån de senaste månaderna. Parkeringsplatserna är fyllda redan tidigt på morgonen och framåt förmiddagen står det bilar längs alla gator i närområdet.
Den som ska med ett tåg eller en buss senare på dagen är helt strandsatt, när det gäller parkering. Efter att ha fått släpa min tunga väskor från Sporthallens parkering till stationen, gör jag inte längre något försök. Alternativet, när man ska resa bort, är att ta taxi eller be en bekant om skjuts. I båda fallen blir det dubbla resor, jämfört med om man hade kunnat parkera den egna bilen.
Med förvåning läser jag i MVT den 1 februari att kommunens talesman, trafikingenjör Daniel Persson, väljer att bagatellisera problemet och helt lägga över ansvaret på bilisterna. Detta, om något, är väl en kommunal angelägenhet! Vi är många kommuninvånare – både äldre och boende utanför tätorten – som inte har någon möjlighet att ta sig till stationen annat än med bil. Självklart måste det finnas en långtidsparkering, som är tillgänglig för resande!
Det är kommunens ansvar att hitta en lösning! Det går inte an att (som Daniel Persson) svara att det inte går att göra något åt. Självklart finns det lösningar! På en del andra orter tar man till exempel ut en parkeringsavgift för långtidsparkering vid resecentrum. För många av oss som reser, är det ett bättre alternativ, än att behöva göra två resor med taxi.
Om parkeringen är underdimensionerad, måste den naturligtvis byggas ut. Det går inte att ta bort ett stort antal parkeringsplatser i det här området av Motala, utan att kompensera med nya.
Ulla Resjö