Svar på "Satsning med tydlig legitimitet", 6/2.
Naturskyddsföreningen inleder sitt svar med att beskylla mig för misstro mot demokrati och kommunens arbete fram till beslut. Demokrati är att få uttrycka sina åsikter och i demokratisk ordning har varje medborgare rätt att ifrågasätta kommunens beslut.
Hur kommunen arbetar fram sina beslut är något vi inte har insyn i men vi har rätt att ifrågasätta själva beslutet. Demokrati innebär också majoritet och oppostion. I projekt Lalandia och brist på hänsyn till naturen i södra Varamon finns ingen opposition och när naturens beskyddare sägar ja så är det bara att köra på. Att beslut angående projektet i södra Varamon är enhälligt över partigränserna är i sig inte enbart positivt. Det finns då inget utrymme för diskussioner eller kritiska åsikter. Kommunvalet som nämns har väl inget med Lalandiaprojektet att göra. Valet har andra syften och målsättningar än ett enskilt projekt.
Det Naturskyddsföreningen har påpekat i samrådshandlingarna är bland annat betydande miljöpåverkan. Jag ifrågasätter hur gemensamma samtal och vissa löften kan förändra risken för negativ miljöpåverkan. Inget i projekt Lalandia har i stort förändrats som kan rädda södra Varamons natur eller kulturmiljöer. Varför väljer Naturskyddsföreningen att avstå bråk med kommunen när ni vet att projektet i södra Varamon innebär betydande miljöpåverkan som aldrig går att reparera?
Motala kommun har i brevväxling lovat Naturskyddsföreningen att aldrig röra Mariebergsudden och att Lalandiaprojektet inte skulle påverka Mariebergsudden. Vad räknar Motala kommun och Naturskyddsföreningen som Mariebergsudden? Slåtterängen bakom Folkets Park är väl en del av Mariebergsudden.
Vidare kvarstår frågan hur Naturskyddsföreningen kan bortse från att Vättern ligger vid både södra och norra Varamon. Hur kan skyddet mot förorenad avrinning i norra Varamon rädda Vätterns vatten vid södra Varamon där man bortsett från att skydda Vättern från avrinningen? Samma risker för natur och djurliv gäller för både södra och norra Varamon.