Motala kommun tycks inte rygga för några kostnader eller risker med Lalandiaprojektet.
Varamons sandstränder med unik vatten- och naturmiljö avnjuts varje sommar av såväl Motalabor som hitresta turister. Området är klassat som Natura 2000-område. Att kommunens politiker nu erbjuder en stor del av sjönära områden till underpris till ett danskt företag med ambition att bygga minst 500 stugor och en Aquadom i anslutning till Folkets park och närliggande stränder, är minst sagt utmanande.
Att sälja ut kommuninvånarnas tillgångar med de risker som Lalandiaprojektet uppvisar och som nu marknadsförs i en ”Resebroschyr” distribuerad till Motalas hushåll väcker utan tvivel misstankar om "överförsäljning”, korruption eller rent lättsinne.
Sjönära mark kan säljas till marknadspris och inbringa minst 200 Mkr i stället för cirka 61 Mkr vid försäljning till Lalandia. A-L Hagenborg har i en insändare den 13/2 pekat på det ekonomiska lättsinnet. Kommunens årliga intäkt från Lalandia har beräknats till futtiga 19 miljoner, vilket är mindre än 1 procent av Motalas budget.
Intäkterna står inte i proportion till riskerna. De investeringar Motala måste genomföra kommer att medföra höjd kommunalskatt. De infrastrukturella investeringarna med bland annat nytt VA-system i Varamon och sannolik utbyggnad av reningsverket förbigås med tystnad.
Att kommunen inte kan räkna har ju bland andra KPMG påpekat i samband med gatuarbetena i centrum.
Om Lalandia vill satsa på ett vattenlandsprojekt kan mark arrenderas ut till marknadsmässigt pris på långtidsavtal. Säljs marken till Lalandia har Motalaborna förlorat en enorm förmögenhet som Lalandia faktiskt kan realisera efter två år. Vad företagsledningen i Lalandia har i kikaren kan inte en kommunpolitiker i Motala förutse. Analysera Lalandias redovisningar och följ upp hur företagsledningen agerat de senaste fem åren!
Vilka nyckeltal? Finns det någon brottslighet?
Som projektet utformats kommer intäkter från vattenverksamhet och affärsverksamhet i Aquadomen att tillfalla danskarna. Självklart kommer hitresta turister att ge säsongarbeten och öka försäljningen i Motala, men HUI:s optimistiska kalkyler har ej tagit hänsyn till eventuell lågkonjunktur. Kalkylerna måste ha trovärdighet och jag rekommenderar fler kvalificerade konsekvensanalyser. Man kan till exempel använda den litteratur vi hade på HHS: ”Beslut under risk och osäkerhet”, P Gavatin/J Bergstrand.
I Resebroschyren (för övrigt med dålig grafisk utformning) finns inte ett ord om hur etableringen med 500 stugor, massor av husvagnar och turister, kommer att ge störningar för de fastboende eller hur fastighetsvärdena kommer att påverkas.
Bengt Palmgren