Genmäle till kommunens svar på min insändare den 10 december 2018. ”Varför bilda ett Lalandiabolag?"
Tyvärr saknas svar på flera frågor. Vilka andra kommuner har sålt fastigheter/mark paketerade i aktiebolag? Det påstås ju i artikeln i lokalpressen den 30 november att så är fallet. Inga exempel ges. Jag har eftersökt uppgifter om detta men inte kunnat finna en enda kommun som använd sig av denna modell.
Ämnet skatteplanering viftas bort och besvaras ej. Att sälja marken genom ett aktiebolag istället för via en vanlig fastighetsförsäljning medför att stämpelskatt ej betalas. Lalandia kommer därmed att undgå att betala en stämpelskatt om 2 592 500 kronor till svenska staten. Är det här den första “synergieffekten” som vi får? Kommentar från kommunen förväntas. Denna typ av skatteplanering borde kommunens politiker avstå ifrån.
Det är väldigt positiv och bra att kommunen kommer ställa krav på Lalandia. Det verkar dock osannolikt att dessa krav inte skulle vara möjliga att upprätta i ett vanligt köpeavtal. Det man vill åstadkomma, förutom skatteplaneringen, är kunna förlänga genomförandetiden. Kommunen vet att den kommer bli både lång och besvärlig. Många välgrundade överklaganden är att vänta och den demokratiska processen kommer att kräva sin tid. Det är nu allvaret börjar!
En annan viktig fråga som kommunen bör besvara är varför inte Lalandia behövt betala någon handpenning när markanvisningsavtalet skrevs. Enligt kommunens egna riktlinjer för markanvisning står tydligt angivet: Vid ingående av markanvisningsavtal ska byggherren erlägga en handpenning som bestäms utifrån projektets storlek. Ingen handpenning är erlagd, varför?
Små barn tror på tomten men i Motala tror man på Lalandia, framför allt politikerna.
Fortfarande bekymrad