Den 28 augusti skickade jag några frågor till Motala kommuns offentliga mejladress med kopia till Kåre Friberg och Peter Ingesson. Frågorna gällde om det finns lediga byggstartsklara tomter för småhus. Jag frågade också om det finns någon tomtkö. Svaret kom tämligen snabbt från en tjänsteperson att det är 350 personer som står i tomtkö men kommunen har inga lediga tomter att erbjuda.
Nu har Kåre Friberg reagerat och agerat och det är bra. Men frågan är varför ingen har reagerat tidigare. När det finns en tomtkö om 350 personer så är det en tydlig signal om behovet och önskan om att få bygga i Motala. Tomtkön har givetvis inte tillkommit över en natt utan efterfrågan på villatomter måste ha varit känd under lång tid. Det är ingen överdrift att säga att det här är mycket illa skött av Motala kommun.
Vill man få en kommun att växa så måste det bland annat finnas tillgång på lediga lägenheter och tomtmark. Så varför har då kommunen valt bort att projektera villatomter? Frågan är ställd men svaret har uteblivit. En kvalificerad gissning är att det beror på att alla resurser de senaste åren lagts på Lalandiaprojektet. Ett projekt som kostat mycket stora belopp, i dagsläget ca 55 miljoner (källa Motala kommun).
Om vi leker med tanken att man avstått från att lägga så stora resurser på det danska företaget så står det ju helt klart att man hade kunnat göra så mycket annat för denna hissnande summa. Hur många nyinflyttade hade vi kunnat få om det funnits attraktiva tomter att bygga på? Vad hade de som byggt fört med sig förutom att de permanent bosatt sig i kommunen? Kanske företag som bidragit med arbetstillfällen. Permanent boende betalar dessutom skatt i den kommun de bor i. Lalandia utlovar arbetstillfällen men det finns inget som säger att deras arbetskraft också kommer bo i kommunen. Deras utlovade skatteintäkter måste därför tas med en stor nypa salt.
Ytterligare en fråga som borde få ett svar är hur kommunens ansträngda ekonomi hade sett ut om politikerna avstått från danskarnas etableringskoncept. I dagsläget är projektet budgeterat till en förlust om ca 6–7 miljoner. Denna budget är beräknad på att man kan sälja alla 20 uthyrningsstugor i den så kallade Wetternbyn vid Folkets Park för 500 000 kr styck, inalles 10 miljoner.
Jag betvivlar att det är möjligt. Jag har mätt storleken på husen, besiktigat konstruktion och därefter kontaktat företag specialiserade på tunga lyft och flytta av stora konstruktioner och byggnader. Det går att flytta husen men kommer bli både arbetskrävande och mycket kostsamt. Kommer intresset för att köpa dessa hus ”på rot” bli så stort? Nyproduktion blir enklare och kanske till och med billigare om man räknar in alla kringkostnader. Om husen inte blir sålda så medför det att förlusten för affären med Lalandia kommer uppgå till ca 16–17 miljoner.
Nu ser jag, och många med mig, med spännig fram emot att få ta del av köpeavtalet och de andra avtalen som upprättats för att få genomföra denna, för Motalaborna, gigantiska förlustaffär.
Harriet Svensson