Alkohol och folkhälsan

För bäst hälsovinster bör alkoholarbetet ta sikte på hela befolkningen.

För bäst hälsovinster bör alkoholarbetet ta sikte på hela befolkningen.

Foto: isabell Höjman/TT

Insändare2018-09-24 05:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Häromdagen ställdes en fråga i Motala kommunfullmäktige om alkohol. Om kommunen arbetar befolkningsstrategiskt (effektivare) eller riskgruppsstrategiskt (inte så effektivt) för att minska skadorna? Inte så effektivt blev svaret. Preventionsarbetet riktar sig inte mot hela befolkningen för att minska totalkonsumtionen.

Redan vid en låg konsumtion av alkohol ökar risken till exempel för cancer och det är inte bara den som dricker som skadas. Runt en person som börjar dricka mycket eller missbrukar finns barn och andra närstående som påverkas negativt och får försämrad hälsa.

En vetenskaplig rapport i den medicinska tidskriften Lancet nyligen anger att alkoholen orsakar cirka 3 miljoner människors död årligen i världen. Alkohol finns också med som faktor i en lång rad sjukdomar som cancer, hjärtsjukdomar och diabetes.

Vår kommun ska bygga sin folkhälsopolitik på vetenskap. När världshälsoorganisationen WHO rekommenderar ”Drick så lite som möjligt och helst inte alls” för att förebygga cancer bygger det på vetenskap. ANDT-strategin som kommunen antagit är en politisk produkt med svagt stöd i vetenskapen om målet är annat än marginellt minskade skador.

Två råd till beslutsfattarna

- Stimulera ett öppet och brett samtal med invånarna om alkoholens negativa effekter. Det är många barn och även många vuxna som skulle uppskatta det.

- Ta del av vetenskapen på området så blir politiken effektivare och folkhälsan bättre.

Ragnar