Svar på Backa inte om den nya könstillhörighetslagen
I en insändare 14 juli hävdar Cecilia Gyllenberg Bergfasth att risken är stor att unga människor tar livet av sig om de inte får byta juridiskt kön. Det finns inget vetenskapligt stöd för detta påståendet och Mp är numera det enda parti som vill att åldersgränsen för byte av juridiskt kön ska sänkas till tolv år.
Bakgrunden för Gyllenberg Bergfasths insändare är ett lagförslag som regeringen skickade på remiss i november 2021, med förslag om att alla över tolv år ska kunna få välja vilket kön man vill vara och enkelt kunna ändra det i folkbokföringen. I förslaget fanns inga krav på medicinsk problematik som till exempel könsdysfori. En önskan att ändra skulle vara tillräckligt, samt vårdnadshavares medverkan för barn under 18 år.
De flesta remissinstanserna var skeptiska eller rent av negativa till lagförslaget. Bland dessa Region Östergötland, som angav i sitt remissvar att konsekvenserna av en sån lagändring inte är tillräckligt utredda, vare sig för individen eller samhället.
Under de senaste tio åren har det skett en explosionsartad ökning av barn och unga som söker vård för könsdysfori, alltså upplevelsen av att ha fel kön. Framförallt är det frågan om flickor som upplever sig vara pojkar. Regeringens lagförslag bygger på antagandet att dessa skulle må bättre om de får byta juridiskt kön så snart denna upplevelsen inträffar. Det finns ingen forskning som stödjer att detta är klokt och långsiktigt hållbart då den forskning som finns om könsdysfori till största delen är gjord på människor som i vuxen ålder bytt kön från män till kvinnor.
Det är dock helt klart att ungdomar som drabbas av könsdysfori mår väldigt dåligt. Många har neuropsykiatriska (NPF) diagnoser som de har svårt att få tillräcklig hjälp att hantera och det är allvarligt. Framförallt kommunernas elevhälsoverksamhet ute på skolorna behöver stärkas för att på ett tidigt stadium bättre kunna förebyggande psykisk ohälsa hos barn och unga och även för att kunna hjälpa alla som trots detta kommer behöva insatser. Även barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) behöver dock förstärkas för att möta dessa behov.
Det finns emellertid inget stöd i forskningen för att bekräftande behandling eller byte av juridiskt kön långsiktigt och hållbart skulle ge bättre psykisk hälsa i denna gruppen. Det lagförslag som Mp vill ska förverkligas har vare sig stöd i forskningen eller hos remissinstanserna.
Vi måste också tillsammans vara uppmärksamma så att vi inte i största välmening skapar lagar som i grund och botten strider mot liberala principer. Samhällets, våra, föråldrade normer för könsuttryck behöver bekämpas så att var och en av oss kan känna frihet att se ut och uttrycka oss som vi vill, oberoende av biologiskt kön.