Kommunstyrelsens ordförande påstår stolt att Motala kommuns ekonomi är i grunden god. Men mer om detta nämns inte i det förord Camilla Egberth (S) skriver i den årsredovisning för 2016 som kommunen presenterar. Det som oroar oppositionen är den lånebild, med en skuld som ökat med 82 procent på bara två år!
2014 var låneskulden uppe i 304 miljoner kronor, 2016 var Motala kommun uppe i 554 miljoner kronor i lån och för 2017 har det redan aviserats att ytterligare lån kommer läggas till på den redan befintliga låneskuld kommunen har. Frågan är, vart kommer detta sluta med tanke på den lånetakt Motala kommun håller? Majoriteten i Motala är inne på en farlig väg.
Ett av kommunens resultatmål är att ekonomin ska utformas så att varje generation bär kostnaderna för den service som konsumeras. Med andra ord så ska ingen behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. De resultat som redovisats de senaste tre åren visar på att en god ekonomisk hushållning inte har upprätthållits, vilket innebär att det finansiella handlingsutrymmet, soliditeten, försämrats. Så sent som förra året tvingades Motala kommuns invånare till en skattehöjning för att klara av den politik majoriteten bedriver.
Såväl Svenska kommuner och landsting (SKL) samt Kommuninvest men även årsredovisningen varnar för den påverkan en hög låneskuld ger i kombination med stigande räntor, vilket skulle innebära högre kostnader för Motala kommun. Eftersom den kommunala ekonomin måste vara i balans kan det leda till antingen skattehöjningar eller nedskärningar i verksamheter, vilket med andra ord innebär att man skulle tvingas att skära ner på driftbudgeten där bland annat skola och omsorg ingår.
Alliansen i Motala vill att de styrande i Motala kommun ser sig för och tänker noga efter, så de inte riskerar att köra kommunens ekonomi ner i diket. Tänk bara räkneexemplet med dagens låneskuld avrundat ner till 550 miljoner kronor. Om räntan höjs till 5% skulle detta innebära att Motala kommun måste årligen betala närmare 23 miljoner kronor, enbart i ränta! Detta endast med beräkning av den nuvarande låneskuld Motala kommun har, hur ser det ut ifall kommunen fortsätter låna upp ytterligare miljoner?
Frågan är om den styrande majoriteten i Motala anser att vi har råd att fortsätta gasa på och därmed köra vårdslöst eller att istället lyssna på de varningstecken som framförts av flertal sakkunniga och istället bromsa in och styra något mer varsamt? För att kommunen ska uppnå bättre hushållning krävs alltså, över tid, en förbättrad resultatutveckling och att investeringsnivån harmoniserar på ett bättre sätt med egna tillförda medel.