Vi liberaler har vid flera tillfällen hävdat att det skulle bli svårt att nå upp till kommunens ambitiösa befolkningsökning på 351 personer under 2018. Detta mot bakgrund att under de senaste fem åren har befolkningsökningen i stort sett helt varit beroende av en kraftig invandring från utlandet. Detta bekräftas nu av första kvartalets siffror, då Motala inte ökade med en enda person! Kommunen tappade istället hela 50 personer netto mot länet, medan ökningen från övriga landet var blygsamma 6 personer.
Alltså 44 fler flyttade från än till Motala inom landet. Födelsenettot var negativt, 24 personer, vilket är inte är överraskande då det oftast avlider fler personer än som föds i början på året. Återigen är det invandringen från utlandet som räddar Motala kommun från en befolkningsminskning. Inflödet från utlandet var netto 64 personer. En justeringspost på 4 personer gör att statistikens plus och minus går ihop. När nu invandringspolitiken på nationell nivå stramas åt så sinar inflödet från utlandet även i Motala.
I Solidariskt Motalas retorik heter det hela tiden att inflödet från länet och övriga landet är betydande för att Motala skulle vara en så attraktiv kommun. Men då tittar man bara på bruttosiffrorna. De redovisade nettosiffrorna visar att så inte är fallet. Det var inte bättre under förra året heller. Då förlorade Motala netto 20 personer mot länet och riket. Återigen var det invandringen och i någon mån även ett födelseöverskott som räddade befolkningsprognosen under förra året. Enligt kommunens prognoser beräknas befolkningen öka med omkring 350 personer per år fram till 2030. Detta verkar inte realistiskt.
Det är förvånande att Motala kommun inte lyckas attrahera framförallt fler östgötar att flytta till Motala, trots vacker natur och numera även goda kommunikationer. Särskilt närheten till Linköping och deras överhettade arbets- och bostadsmarknad borde ha spillt över på Motala i en större utsträckning än vad som har skett. Men kanske många ändå tvekar att få en högre kommunalskatt än i Linköping, har noterat hur majoriteten har hanterat skolfrågorna i allmänhet och nedläggningen av Godegårds skola och Villa Ekenäs i synnerhet, turerna kring en aktivitetshall, Drottningplan och kv Linden, bristande lokalplanering av skolorna i Borensberg och förskolor i Motala, att spaden i jorden för ett nytt äldreboende verkar dröja och att kommunens skuldsättning når allt högre höjder.
Ett hopp finns i den planerade etableringen av Lalandia, som skulle innebära flera hundra nya arbetstillfällen, etableringen av plaståtervinningsföretaget och andra företag, samt sist, men inte minst, att Allians Motala får förtroendet att leda kommunen under nästa mandatperiod.
Kjell Fransson (L)
gruppledare, Motala