Bättre återvinning krävs i Motala

Återvinning hemmavid.
Genom bristfällig sortering lägger skattebetalarna 2 miljoner kr/år på onödig förbränning.

Återvinning hemmavid. Genom bristfällig sortering lägger skattebetalarna 2 miljoner kr/år på onödig förbränning.

Foto: Pontus Lundahl/TT

Debatt2017-03-15 04:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Vid Kommunfullmäktiges sammanträde i måndags kom ett ovanligt ärende upp. Alliansen har överklagat ett tidigare beslut om avgift för hämtning av avfall. Bakgrunden är att Motala - Vadstena vatten- och avfallsnämnd (VAN) har beslutat ge villaägare bättre service genom fastighetsnära insamling av sorterat material. Båda kommunerna har fattat beslut om avfallstaxa. I grannkommunen enigt men i Motala vände sig oppositionen emot. Egentligen ogillar man fyrfackshämtning men då det beslutet tas av VAN fick missnöjet bli taxan. Man anser inte att målet för återvinning ska höjas. Miljönyttan ifrågasätts.

Ganska märkligt – av det som slängs i soppåsen borde det mesta över huvudtaget inte ligga där. Bara en tredjedel är rätt sorterat och ska verkligen skickas till Gärstadverken för förbränning. Förpackningar, tidningar och matavfall ska inte brännas utan materialåtervinnas. Genom bristfällig sortering lägger skattebetalarna 2 miljoner kr/år på onödig förbränning. Tala om slöseri!

Förpacknings- och Tidningsinsamlingens statistik visar att insamlingen av förpackningar har ökat men det skiljer stort mellan kommunerna. Exempelvis insamlades cirka 4 kg plastförpackningar/person i Motala och Vadstena under 2016. Detta kan jämföras med Gotland som samlade in 20 kg/person. Genomsnittet i riket var drygt 6 kg/person.

För varje ton återvunnen plast sparas 0,5 ton koldioxid i jämförelse med att producera helt nya plastförpackningar. Förutom att spara på naturresurser bidrar alltså återvinning till minskade utsläpp av klimatskadlig koldioxid. För 2 ton återvunnen plast minskas utsläppen av koldioxid med 1 ton. Metallförpackningar ger största klimatnyttan att återvinna. För varje ton insamlad metall minskas utsläppen av koldioxid med 1,5 ton jämfört med att använda ny råvara.

Miljönyttan med återvinning kan alltså ses ur flera olika aspekter – spara på naturresurser, hushålla med energi och minska mängden koldioxid i atmosfären.

VAN:s beslut underlättar sorteringen genom fastighetsnära insamling. Studier visar att benägenheten att källsortera ökar när det görs enkelt. Det sorteras också mer och bättre när man inte är anonym. Fyrfackshämtning för boende i villa möter båda dessa krav – det är enkelt och bekvämt och ägaren av kärlet är inte anonym.

Hur oppositionen trots Klimatavtalet från Paris och övrig kunskap ifrågasätter miljönyttan av mer återvinning är obegripligt. Dessutom är det svårt att förstå att oppositionen anser det vara väl använda skattepengar att slösa 2 miljoner kr/år på onödig förbränning.