Insändare Svar på "Motala ur askan i elden?", 13/6.

Gunnar Johansson har i en insändare påstått att utveckling skapas av de människor som lever och bor i Godegård. Dessa ska utnyttja tillgängliga resurser men enligt Gunnar Johansson gör de inte detta. Jag tror inte man skall döma Godegårdsbefolkningen att ha misslyckats när Motala kommun i spetsen med andra myndigheter snarare velat avveckla Godegård under lång tid. Jag tänker först och främst på nedläggningen av skolan, inget tågstopp och planerad rivning av många hus till följd av ett dubbelspår.

Gunnar Johansson menar att det är ett misstag att lägga in ett tågstopp vid ett samhälle vars utveckling pekar nedåt. Man ska nog akta sig för att blanda ihop orsak och verkan. Jag är snarare av uppfattningen att utvecklingen pekar nedåt för att tågen inte längre stannar.

Men det finns myndigheter som ser positivt på landsbygden. Jordbruksverket ”förklarar hur en hållbar landsbygdsutveckling är en del av en hållbar samhällsutveckling och hur städer och landsbygder samspelar”. Myndigheten för Samhällsliv och Beredskap (MSB) påpekar att mönstren för geografisk rörlighet håller på att förändras. ”Människor prioriterar i större utsträckning attraktiva boendemiljöer och låter boendet skapa förutsättningar för arbete, inte tvärtom.”

Därför ligger ett tågstopp rätt i tiden. Det skulle ge Motalabor möjlighet att få bygga hus på landsbygden utan att sitta åratal i tomtkö. Dessutom kunna de erbjudas en skola med närhet till natur som är bra för barn som utsatts för stadens stress.

Godegård kan utvecklas till att bli något helt fantastiskt men det förutsätter att man inte motarbetar alla ansträngningar.