Svensk triathlons historia. Ja, den kan man säga börjar med Michael Thorén. För när det första loppet på svensk mark avgjordes 1983 så stod han på startlinjen och efter det var han under tio år den som dominerade sporten i Sverige. Under de åren startade han också tre år i rad i Hawaii Ironman. Det största och mest prestigefyllda loppet inom triathlonsporten.
Och att det i år är 30 år sedan han senast stod på startlinjen på Hawaii var något som fick honom att börja fundera förra hösten.
– Jag har ju sagt att jag nog ska göra Hawaii en gång till i livet och det var just det att det var 30 år sedan som jag var med sist som fick mig att bestämma mig för att satsa mot det, säger Thorén.
Bara att få en startplats på Hawaii är en utmaning i sig. För det krävs att du lyckas kvala in i någon av de Ironmantävlingar som avgörs runt om i världen.
Men att bara ha målsättningen att få komma till start var inte en tillräcklig utmaning för Thorén.
– Jag ska inte åka dit och bara genomföra det. Jag måste ha ett större mål än så för att kunna dedicera mig fullt ut. Så jag ska åka dit och vinna det och det tror jag stenhårt på att jag kommer göra, säger Thorén som fyller 55 år senare i höst och därmed tillhör de yngsta i åldersgruppen 55-60.
Har man bestämt sig för att man ska vinna över några av värdens mest vältränade 55-åringar. Ja, då krävs det att man själv är beredd att underkasta sig en träningsdos som för många av oss ter sig som omänsklig. Men för Thorén så har träning alltid varit en naturlig del av livet.
– Min stora talang har alltid varit att träna och fördelen jag har jämfört med många andra är att jag aldrig slutade träna efter karriären. Jag kör alltid minst en timme om dagen. För mig är det lika naturligt som att borsta tänderna, säger Thorén.
Efter en analys av vad som skulle krävas för att uppnå målet gjorde han en träningsplan. Den skickade han sedan till dottern Annies coach Frank Jacobsen, Joachim Willén på Motala Triathlongymnasium och till den tidigare Motalaeleven och elittriathleten Karl-Johan Danielsson.
– Du är ju värre än en 20-åring var deras kommentar. De kom med lite goda råd som jag sedan trattade ner i den slutliga träningsplaneringen, berättar Thorén som därefter trappade upp träningen steg för steg.
Under våren låg träningsdosen på runt 20 timmar i veckan. Något som utökades med ytterligare tio timmar under sommarens fyra semesterveckor som ni kan se ett exempel på i faktarutan här intill.
– Socialt så är det ju hål i huvudet. Semestern blev ju helt bortkastad ur den synvinkeln. Så jag kommer aldrig göra om det här, säger han och berättar att han åkte till Kalmar Ironman fullt övertygad om att han skulle vinna tävlingen och kunna hämta ut en av de två startplatserna till Hawaii.
– Jag hade ju kollat statistiken och det är aldrig någon som vunnit på under 10 timmar. Jag visste att gör jag det jäkligt bra så kör jag på 9.20 och går det dåligt så gör jag det på 10 timmar. Nu fick jag mig en jäkla smäll på löpningen när jag fick problem med magen och började spy efter fem kilometer för att jag druckit för lite under cyklingen. Så nu gjorde jag det på 10 timmar och missade andraplatsen med en minut. Men schweizaren som tog den hade redan vunnit i Barcelona så jag fick platsen ändå, säger Thorén som avslöjar att han för att sätta lite extra press på sig själv redan i februari bokade resa och boende för hela familjen på Hawaii i en månads tid.
– Så det hade ju kunnat bli en jäkligt dyr charterresa, säger Thorén och skrattar.