– Det är ju upp till båda parter, säger "Sakke" som efter förra säsongen bytt från ett division 4-lag till ett annat, från VGIF i Vadstena till LSW i Motala.
Baginjan är öppen med varför han lämnat Giffarna och Kungsvalla.
– Allt var inte som det ska i Vadstena. Styrelsen brydde sig bara om damlaget.
Men nu är ju damlaget nedlagt?
– Ja, det hände efter att jag lämnade. Nu antar jag att de måste lägga mer uppmärksamhet på herrlaget.
Sarkis Baginjan tycker att klubben lovat mycket, men hållit lite av det.
– Det snackades om nyförvärv, träningsläger, ombyggnad av lokaler. Det skulle byggas bastu och läktare till C-planen. Men inte mycket har hänt, tycker spelaren.
Baginjan säger också att det finns fler aspekter på att han bytt till "förorten". Han jobbar i Motala och vill spela med sin chef Johannes Utay nu när han gör comeback. Samtidigt tycker han att LSW spelar en roligare fotboll.
– LSW har duktigare fotbollsspelare som kan hålla i boll. I VGIF var vi mest utspelade och kontrade. Det finns en bra laganda i VGIF, därför tar de poäng, säger Sakke.
Vad är du bra på som spelare?
– En mot en, jag kan göra min gubbe och är en poängspelare. Jag gör många assist.
Vad är din svaghet?
– Huvudspelet.
Sarkis Baginjan var åtta år när han kom till Sverige, som armenier från Ryssland. Familjen flyttade först till Mjölby och sedan till Vadstena. Han ser sig som svensk med armeniska rötter och förstår både ryska och armeniska.
I fotboll håller han på Armenien där fotboll är stort och Arsenalspelaren Henrich Mchitarjan är en sorts nationalhjälte. Men att Armenien skulle gå till ett fotbolls-VM finns inte på kartan. Där håller Sakke på Sverige.
Varför blev det fotboll?
– Jag brann för det, sporten som låg mig närmast om hjärtat.
Sina bästa fotbollsminnen är två för Baginjan. Dels hösten 2015 när han gjorde avgörande målet mot Österstad, vilket tog VGIF upp i fyran.
Sommaren 2015 var han också utlånad till Göteborgslaget Kärra IF som gick till kvartsfinal i Gothia cups juniorturnering. Han togs dit tillsammans med Ludvig Rapp av barndomskompisen Ludvig Högberg som nu spelar elithandboll i Redbergslid.
– Vi var ett kompisgäng som verkligen kom varandra nära, säger Sakke.
Provspel med division 2-laget Råslätt har det också blivit. Men det var inte läge att flytta. Nu blir det LSW i stället.
– Jag spelar bara för att det är roligt och tar det som det kommer. Men man vill ju vinna matcher, annars blir man irriterad, säger han.
Om du fick välja, skulle du vara bänknötare i Maif, kock i Milan eller skyttekung i LSW?
– Kock i Milan, svarar Sarkis Baginjan.