Serieföreningen och domarkommittén var överens. I hela slutspelet skulle det finnas två domare vid varje match. En huvuddomare på ena sidan och ett bollplank, som inte hade någon beslutanderätt, på den andra. Det ekonomiska bidraget till utökningen kom från serieföreningen.
Efter bara en match i slutspelet lades försöket ner.
– Det var en förening som såg spöken runt hörnet, säger Anders Hellqvist, ordförande i domarkommittén.
Knäckfrågan är att extradomaren, framför allt av ekonomiska skäl, har varit en domare från närområdet. Det gillade inte Elit Vetlanda och sportchefen Bo Wirebrand.
– Vi blev lite konfunderade när vi kom till Västervik och fick se att det var en andredomare med moderklubb Västervik, säger Wirebrand.
Även andredomaren i returen i Vetlanda skulle ha varit från Västervik. Vetlanda skickade in en skrivelse som landade hos domarkommittén.
Den innehöll dels kritik mot valet av andredomare i Västervik och dels ett ifrågasättande av att det inte som tidigare skulle vara samma huvuddomare i båda slutspelsmötena.
När det gäller kritiken mot tillsättningen av andredomare menar Wirebrand att det var för att undvika en eventuell jävsituation.
– Den personen hamnar i en väldigt svår sits. Det var mer för att rädda honom, säger han och betonar att skrivelsen inte var något krav på att lägga ner tvådomarsystemet.
Men domarkommittén fick nog.
– Vi bestämde oss för att avbryta och skicka tillbaka pengarna till serieföreningen. Det var deras egen organisation som ville göra det här på prov. Men i och med att det blev sådant här rabalder och negativa synpunkter redan första omgången kändes det inte värt att fortsätta, säger Anders Hellqvist.