Man får nypa sig i armen när man går tillbaka i tiden och tänker på Motalas första SM-guld i speedway.
Särskilt med tanke på Piraterna läge de senaste åren med kriser om vartannat, och nedläggningshot.
Nu har Piraterna haft svårt att locka publiken till sin arena och är på kollisionskurs med kommunen. Då var det speedwayfeber och politiker höll hyllningstal med fraser som "idrotten spelar en stor betydelse i människors liv". På infartsskyltarna till stan stod att läsa: "Piraterna, Motalas stolthet".
Inför säsongen var Piraterna redo att göra sin åttonde raka säsong i elitserien. Ingen pratade om guld för Piraterna på förhand, utom möjligen kaxige och våghalsige lagledaren Stefan Andersson. Särskilt osannolikt blev guldsnacket när rutinerade polacken Rafal Dobrucki kraschade på våren och var borta hela året.
Piraterna kunde få svårt att ens ta sig till slutspel.
Men slutspel blev det och där stod Piraterna för flera avgörande uppryckningar. I semifinalen mot Elit Vetlanda förlorades första matchen borta med tio poäng och även i returen kunde inte lagkaptenen och VM-ledaren Greg Hancock vara med. Det var där Piraterna chockade alla, vann med 63-27 utan Hancock och var klart för klubbens första SM-final.
Noterbart var att Piratlaget inte var nöjt, trots bragdvändningen.
– Nu måste vi blicka framåt. Även om vi gjorde en fantastisk match mot Elit Vetlanda har vi inte vunnit någonting än. Vi ska ha guld, sade föraren Linus Sundström.
Guld började det också snackas om efter att Piraterna vunnit första SM-finalen på Dunteberget, 51-39 inför hela 6 200 åskådare. Tolvpoängsledning inför returen på Sannahed i Kumla dagen efter.
På den stora dagen gick det hela nio supporterbussar till Indianernas borg och det blev en rysare som fick upplevas på plats. Piraterna hade till slut säkrat segern efter 14 heat. Stort jubel utbröt och mängder av Motalabor och Piratfans rusade in på banan. Det blev ett långt segerrusigt uppehåll innan det 15:e heatet kunde köras.
Den som fansen ville hylla allra mest var Motalasonen Jonas Davidsson som slängde sig rakt ut i publikhavet. Davidsson hade blivit polsk ligamästare fyra dagar tidigare.
– Det var görroligt att vinna i Polen. Men här är det ju mycket mer känslor. När man hoppar över sargen här så känner man ju hälften av dem som kramar en, sade Jonas Davidsson.
Det var just Jonas Davidsson som tillsammans med Greg Hancock såg till att säkra guldet. Men det satt långt inne. Indianerna kom ut som ett helt annat lag än i den första finalen och var efter åtta körda heat förbi. Men Piraterna bet sig fast och det mycket tack vare båda Davidsson-bröderna. I elfte heatet tog Daniel Davidsson och Maciej Janowski en femetta efter att Bjarne Pedersen kört in i tejpen.
– Det är ju nyckeln. Danne rycker lite och lurar Pedersen att köra in i den, sade Jonas Davidsson.
Lagledaren Stefan Andersson hoppade högt när guldet var säkrat. Att Piraterna avgjorde på slutet var inget som förvånade honom.
– Vi är alltid starka på slutet. Det har vi varit hela säsongen. Det är så härligt. Jag är så stolt över de här killarna, sade "Ando" vars lag senare på kvällen körde in i Motala med poliseskort och hyllades stort på en sen spontanfest på Stadshotellet.
Några veckor senare var det tusentals människor på Stora torget som hyllade ortens svenska mästare som framträdde på ett lastbilsflak ihop med liveband.