På tisdag smäller det. Piraterna stod över premiäromgången och nu väntar hela staden på årets speedwaypremiär. För det är inte vilken match som helst det börjar med. Regerande mästarna och storfavoriterna Vetlanda på besök. Och framförallt, hemmasonen Jonas Davidssons återkomst till i Motala – i hemmavästen.
– Det är en extra krydda att man får köra för hemmapubliken igen. Det ska bli jäkligt skoj och spännande. Men fjärilar i magen kommer man ha under dagen, säger Davidsson.
Han har precis avslutat onsdagens träning hemma på Motala arena. Några speedwayintresserade har studerat förarna men annars är det ganska öde. På tisdag kommer läktarna vara betydligt mer välbefolkade.
Rutinen från viktiga stormatcher har han, både i lag och på individuell nivå. Men rutinen har inte viftat bort fjärilarna.
– Man har höga förväntningar på sig själv, det är väl mest det man är nevös över.
Känner du mer press när det är här än på något annat ställe?
– Det är svårt att säga. Pressen är inte högre än den man sätter på sig själv. Jag känner ingen press utifrån från annat håll utan det är den jag sätter på mig själv som är pressen. Det gäller att ha ett finlir där emellan så det inte blir för mycket och inte för lite heller, så man inte bryr sig.
Nervositeten han känner blandar sig med glädjen över att vara tillbaka på hemmaplan igen. För sin egen skull – men också för hemmapubliken.
– Det är kul för staden med. Att det kanske är en eller två grabbar från staden som kör, det tror jag betyder mycket.
Debatten kring speedwaysportens välmående har gått varm det senaste året. Endast sju lag i Elitserien och klubbar som blöder ekonomiskt. Samtidigt med en publik, van att se världens bästa förare. Internationella stjärnor som kostar pengar och puttar bort de svenska förarna. Jonas Davidsson fick själv uppleva den verkligheten när han inte fick stanna kvar i Rospiggarna till den här säsongen.
– Det är mycket snack om utveckling i Speedwaysverige, nu när det bara är sju lag, om hur många svenskar det ska vara. Stjärnorna kommer få vara kvar, stjärnorna måste vi ha. Sedan får man krydda med de svenska förarna vi har. Blir det fyra svenska förare så är det ett steg i rätt riktning.
Det känner du är en bra väg att gå?
– Ja, nu kanske vi inte ska ta det exemplet, Piotr är ju omtyckt här. Men säg att vi har ett lag med Greg, Darcy, Holder, och sedan fyra svenskar. Kanske två från staden och Engman och Palovaara till exempel. Jag tror inte det blir mindre folk för det. Och det är den vägen vi måste gå för att fler inte ska lägga av. Bara i vintras lade väl Simon (Gustafsson) av, Dennis Andersson i Avesta lade av, Ruud (David) lade av och Daniel Nermark lade av. Det är ändå förare som varit i toppen men som tröttnat att de inte får en plats. Man kan inte dra runt den här organisationen som vi gör på en match varannan vecka i Allsvenskan. Det håller inte. Men det är väl bra att de pratar om det, ju mer man pratar om det ju större chans är det att reglerna ändras.