– Man får göra det bästa av det. Men självklart är det jäkligt tröttsamt.
Det märks tydligt i Jonas röst att han är besviken över hur säsongen utvecklat sig. Att det skulle bli få matcher för Piraterna visste han, antalet lag gör att det bara blir tio matcher i grundserien.
Men han hade hoppats betydligt mer på Vetlanda, laget han var med och tog till final förra säsongen.
Så här långt har det bara blivit en enda match.
– Jag bad om att få bli uppsatt i transferfönstret för några veckor sen, eftersom de ändå inte verkar ha någon nytta av mig. Men det gick de inte med på.
Så nu sitter han där, fast i ett kontrakt med en klubb som inte vill ha honom i laget.
– Det är tröttsamt, upprepar han.
Och det blir givetvis svårt att hålla formen. Nu är det två veckor sen han körde match, med Piraterna i Kumla. Och dessförinnan var det också två veckor till matchen mot Griparna.
– Jag skulle kunna ligga och träna på banan här i Motala varenda dag om jag ville, men det ger liksom ingenting. Det är matchtempo jag behöver och det får man inte på samma sätt genom att träna.
Har du haft tankar på att lägga av?
– Nej, det skulle jag inte säga. Både jag och Danne (Daniel, brorsan) har kapacitet att åka i elitserien, det vet vi. Men det blir ofta så här när man har snittreglerna i ligan, att man är riktigt het ena året och iskall nästa säsong. Nu har det drabbat oss båda, men vi ser ju att det blir annorlunda nästa säsong, inte minst för att vi har något bra på gång här i Piraterna och då kan 2019 se helt annorlunda ut.