Efter att Michael Thorén tagit kronprins Frederik genom utmaningen En svensk klassiker så ville den danske tronarvingen bjuda tillbaka. Och han gjorde det genom att bjuda in till ett riktigt äventyr på Grönland.
Arctic circle race. Ett lopp på 160 kilometer som avgörs på tre dagar och där deltagarna övernattar i tält mellan etapperna.
– När han bjöd in mig till det här äventyret så tackade jag givetvis ja. Det är ju ansett som världens tuffaste race och efter att ha genomfört det så är jag beredd att hålla med, säger Michael Thorén som berättar att det inte bara var skidåkningen som var en utmaning. Även nätterna visade sig vara nog så svåra.
– Jag hade köpt den dyraste sovsäcken jag kunde hitta. Men den höll bara ner till minus 18 grader. Sen köpte jag ett liggunderlag som de andra bara skrattade åt när de såg. Jag skulle ju haft ett som var självuppblåsande. Fy f-n vad jag frös första natten. Till andra natten så fick jag låna en renfäll av Frederik, säger Thorén.
Men nätterna var ändå inget i jämfört med de utmaningar som väntade under etapperna. Enligt den information som Thorén fått så skulle de avverka 1300 höjdmeter den första dagen.
– Men det var 1800 meter. Jag frågade varför de inte gick ut med det och fick svaret: "Det vågar vi inte. Då tror folk att det är för tufft." Totalt så avverkade vi 4500 höjdmeter på tre dagar. Det var så mycket saxning så det var helt sjukt, säger Thorén och berättar att de under den andra dagens etapp hade att ta sig an djävulsbacken två gånger om.
– Det var en backe på 3,2 kilometer med en snittlutning på 13 procent. Det är som att åka i en svart backe i Stöten. Till slut orkar man inte ploga längre utan släpper bara på. Jag tänkte minst 20 gånger att nu ramlar jag och slår ihjäl mig. Sen när vi kom ner så skulle vi upp igen, säger Thorén och skrattar.
Efter att ha genomfört den sista dagens etapp i snöstorm så nådde de till slut mållinjen och Thorén konstaterade direkt efteråt att en gång räcker.
– Det var en enormt kul upplevelse men jag kommer aldrig göra om det. När vi kom tillbaka till Köpenhamn så hade jag nästan lite mardrömmar om det när jag skulle sova på hotellet. Men med lite distans till det så känns det otroligt kul att ha genomfört det. Vyerna under loppet var ju helt fantastiska för att inte tala om norrskenet på kvällarna. Det var verkligen magiskt.