När coronaviruset svepte in över Sverige i mars så hade Motala simsällskaps chefstränare Marcus Wernström drygt 25 simtävlingar inskrivna i kalendern.
Nio månader senare konstaterar han att han fått stryka mer än 20 av dem. Istället har klubben fått inrikta sig på att hitta sätt att trots det motivera de aktiva att fortsätta träna.
– Jag ska inte säga att det har varit enkelt för det har det inte varit. Men jag tycker att vi hade en bra strategi från början, säger Wernström.
En del i den strategin var redan från början att inte jaga några ickekvalitativa tävlingar som ersättning för de som blivit inställda.
– Vi gjorde en tävling ihop med Lass i maj där de kom hit och vi var på var sin sida av bassängen. Men det var bara ett test för att se hur det går att göra en tävling. Men vi såg tidigt att vi nu hade ett fönster där vi kunde träna utan att jaga form och resultat. Utan bara fokusera på utveckling, berättar han.
En sak i den uppgjorda vårplanen ställde de dock inte in. För utan tävlingar som gemensamt mål för de aktiva så behövde de något annat att se fram emot. Så i juni åkte de till Borås på träningsläger.
– Alla andra hade ställt in så Borås trodde inte det var sant när vi sa att vi kommer. Vi hade kontakt med dem hela vägen och såg tillsammans till att vi kunde genomföra lägret på ett säkert sätt. Efteråt är det flera som sagt att det är det bästa läger de varit.
Att Mss sedan 2013 gjort det till en tradition att bedriva en stor del av sommarverksamhet i öppet vatten sommarmånaderna något lättare. Speciellt när det verkade som att verksamheten skulle kunna bli något mer normal när hösten kom.
Det såg också lovande ut och de hann tävla innan allt ställdes in igen.
– Vi fick göra vår egen tävling och DM veckan efter och vi var fulltoppade till båda. Så vi har ändå fått mängder av personliga rekord och det var viktigt för dem att få ett kvitto på att träningen gett resultat.
Men den andra nedstängningen har varit svårare för de aktiva att hantera menar Wernström. Att hålla motivationen för att ta sig an ännu en tung träningsperiod när man inte vet om och när man ska få tävla berättar han är tufft.
– Vi pratar ganska mycket om det och vi uppmanar dem till att visa känslor. Är du ledsen så var ledsen, är du arg så var det ett tag. Så kör vi sen igen. Det är inte cancer vi drabbats av. Men det är jobbigt och de är i en känslig ålder. Utveckling väntar ju inte ut corona. Det finns ju ett fönster där de måste träna mycket för att de ska nå sin fulla potential.
Speciellt känner Wernström för de som är i åldersskarvarna. De av klubbens simmare som i år skulle ha gjort sitt sista ungdomsmästerskap. Eller som den äldsta i sin åldersklass hade chansen att placera sig högt upp under mästerskapen.
Utmaningen då är att se till att de inte tappar lusten att träna.
För det har Wernström under hösten sett till arrangera små klubbtävlingar. Ett snabbt lördagsrace i november och därefter en fem veckor lång lagtävling med två simmare i varje lag. Ett race i veckan och så final veckan innan jul.
– Våra mikroaktiviteter har lättat upp det. Samtidigt så känner vi tacksamhet för att vi har kunnat fortsätta simma och träffas. Och vi har aldrig provocerat eller utmanat reglerna. Så friska som vi har varit i år har vi aldrig varit. Men vi vill aldrig behöva göra ett sånt här år igen.