Drygt två år har gått sedan Hugo Wihlmark lämnade Motala för att samla på sig mer kunskap och erfarenheter som ryttare. Efter en kort sejour i engelska Manchester så hamnade han på Skyrup country club utanför Hässleholm. Där har han sedan dess jobbat som beridare och kombinerat det med sitt egna tävlande.
Fram tills i somras vill säga. För sedan några månader så är Hugo tillbaka hemma på familjens gård några kilometer utanför Motala och där har han för avsikt att ta nästa språng i karriären.
För här tänker han nämligen starta upp sin egna rörelse.
– Allt har sin tid och jag kände att jag var klar med det jag gjorde. Och man kommer ju ingenstans i livet om man inte vill vidare. Men jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Om jag skulle starta upp något eget eller söka mig vidare. Men någon gång ska man ju stå på egna ben så nu har jag bestämt mig för det, berättar Hugo när vi träffas i stallet.
Det är här som han ska ha själva navet i sin rörelse. Planen är att han hemma på gården ska ta emot både hästar och ryttare och med hjälp av de erfarenheter han samlat på sig genom åren förkovra dem.
Han ska också träna upp egna hästar och sälja dem vidare.
– Sen ska jag ha en liten butik med foder och tillskott. Tanken är att starta upp lite försiktigt nu under vintern för att sen köra igång ordentligt i vår. Ett tag funderade jag på att skaffa något ställe i Skåne då Motala inte ligger så bra till egentligen. Men då krävs det ett helt annat kapital. Så nu är min plan att bygga upp det här och se hur långt man kan komma i lilla Motala. Här har jag ju allt förutom ridhus, säger Hugo.
Att han nu startar upp sin egen rörelse innebär inte på något vis att 19-åringen trappar ner sin egen satsning som hoppryttare. I helgen vann han i Ljungby den första kvaltävlingen till finalen i Krafft young rider cup som avgörs under Göteborg horse show i Scandinavium i februari.
– Totalt är det fem kvaltävlingar och att vinna den första var ju perfekt. Nu ska jag ner till Flyinge om en vecka och nästa kval. Vinner jag där också så kan jag slappna av. Men då är det dubbelt så många som är med så det blir tuffare och tuffare, säger Hugo som i Ljungby red sin första tävling på 1.45-hinder på hästen Chamie RTG och det kunde ju inte slutat bättre.
– Kakan (Chartago) skadade sig ju i Spanien i våras så han är förtidspensionär nu. Och Chamie hittade jag av en slump. Först var jag på Irland och kollade på ett 15-tal hästar. Men jag fick inte den rätta känslan för någon av dem. När jag kom hem så frågade vi Magnus Andersson på Linköping ridklubb om han kände till någon lämplig häst som var till salu, berättar han och öppnar boxdörren och nickar mot det vita stoet, som nyfiket spetsar öronen, som står där innan han fortsätter:
– Då tipsade han om Chamie. Fredrik Spetz har ridit henne tidigare och hennes uppfödare hade fått anbud från utlandet men ville att hon skulle stanna i Sverige. Jag testade henne och fick en väldigt bra känsla direkt. Det är en väldigt speciell häst så allt måste vara på hennes villkor. Men när väl kommer in på banan så fightas hon för det, berättar Motalaryttaren som avslöjar att planen är att ta sig till finalen i Scandinavium och därefter också ta sig utomlands och tävla under våren.
När han får frågan hur han ska hitta tiden till att både starta upp en egen rörelse och tävla på den nivån så ler han bara. Sen säger han:
– I den här sporten är det så att finns det inte tid så gör man tid. En vanlig människa kanske har 24 timmar per dygn. Vi har 36 timmar per dygn.