Och nog går det att fynda. Fyra täcken för 100 kronor, ett bett för 20, samt en kavaj till klubbmästerskapet. För att nämna några exempel.
Det är för övrigt inte bara loppis på ridsportcentret, samma dag hålls nämligen klubbmästerskap för Linköpings Fältrittklubb i dressyr för ridskolehäst, samt kan man som ryttare delta i Pay and ride.
Men de flesta av de över tusen som kommer gör det för att fynda. Somliga är där endast för att hjälpa till att bära. Sveriges största hästloppis var i Linköping även i våras och två gånger förra året. På hästloppis finns allt man kan tänka sig till ridning. Till hästen, till ryttaren. Det finns skor, ridstövlar, tröjor, hjälmar, kavajer, hårnät. Det glittrar och klingar om bett och beslag, det prasslar och rasslar om täcken och väskor, det bläddras och läses i böcker. Det är som en marknad.
– Vi tittar efter saker till vår lånehäst, säger Greta Ståhlkloo som har sällskap av mamma Åsa.
De berättar att hästen, en islandshäst som de har på foder och som båda rider, står stallad i Gammalkil och det i ett av de stall som ondskefullt drabbades av sadelinbrott för någon vecka sedan.
– Sadel köpte vi en så fort som möjligt, här har vi hittat en sadelgjord och lite annat, berättar Åsa.
En annan besökare är Lisa Thelin från Åtvidaberg.
– Jag har precis skaffat häst och behöver lite allt möjligt.
Lisa står och synar en longeringsgjord (longering – hästen löper i en lång lina som ryttaren/skötaren står på marken och håller i flera meter från hästen) och det verkar bli köp.
– Jag behöver lite täcken och annan utrustning också.
Vad är det för häst du har?
– Det är en 12-årig islandshäst som heter Komma.
Systrarna Angelina, 9, och Mirelle, 8, står färdigklädda för ridning med hjälmar och nyinköpta, svarta kavajer. Dessutom har de hittat hårnät, vilka kommer väl till pass (precis som kavajerna) när de snart ska in på stora ridbanan i Smedstad och rida KM i dressyr, säger mamma Therese Holmertz.
– Mamma, om vi kommer i tidningen, kan vi klippa ut det då, undrar Mirelle.
En som inte har samma intresse som tidigare för ridning och därför nyligen sålt sin häst, är Madelene Parner från Motala.
– När intresset svalnar och hästen är såld, ja då är det lika bra att sälja sina saker.
Därför är hon på Smedstad den här dagen och har sällskap av systern Therese Parner – som inte har sålt sin häst.
– Naturligtvis har jag fått lite av Madelene, men det blev lite över. Därför är vi här.
Med bland annat täcken och schabrak.
På tal om täcken så är Emma Tilly, ridinstruktör på ridsportcentret och även egenföretagare i häst- och ryttarutbildning, på jakt efter täcken och hittar precis vad hon behöver. Rejält begagnade. Fem stycken för 100 kronor.
Emma gör fynd, således. Det är det många som gör, även om det är betydligt färre säljare nu på hösten än på motsvarande loppis i våras.
– Det är bara 45 säljare nu mot 80 då. Å andra sidan är det mer besökare nu, säger Linnea Holländer, ägare tillsammans med maken Fredrik Holländer av Sveriges största hästloppis.
– Jag startade det här för åtta år sen med två bord utanför mitt dåvarande hus i Enköping och sen har det bara vuxit, berättar Linnea som i dag har utökat ordentligt och arrangerar Sveriges största hästloppis även i Linköping, Härnösand och Örebro och i vår också i Göteborg. Störst är det i Enköping med 150 säljare i två ridhus och dit kommer loppisen i helgen.