Padelskadan som ökat markant - så minimerar du risken

Intresset för att spela padel har formligen exploderat de senaste åren. Något som också gjort fysioterapeuten Martin Auer på Capio specialistvård på Motala lasarett till en expert på hälsenerupturer.

Fysioterapeuten Martin Auer har blivit expert på att prova ut den walkerortos som patienter med avslitna hälseor ska bära under åtta veckor efter skadetillfället.

Fysioterapeuten Martin Auer har blivit expert på att prova ut den walkerortos som patienter med avslitna hälseor ska bära under åtta veckor efter skadetillfället.

Foto: Thomas Augustsson

Padel2021-04-17 08:00

Våren 2019 invigdes den första padelbanan i Motala och Vadstena. Sedan dess så har intresset för sporten fullständigt exploderat och i nuläget finns det 18 banor i de båda kommunerna och fler är på gång. 
Men det är inte bara i padelhallarna som intresset för sporten märkts av. Den har också gjort ett tydligt avtryck i statistiken över avslitna hälsenor i den västra länsdelen. 
– Under hela 2019 hade vi tio stycken. Nu har vi sedan den 27 december redan haft 14 stycken och 12 av dem är från padel, säger Martin Auer fysioterapeut på Capio specialistvård på Motala lasarett. 

Det är till Auer och hans kollegor som patienterna kommer för att påbörja den långa rehabilitering efter att ha slitit av hälsenan. 
– Det börjar med att vi provar ut den här skon, walkerortos som den heter, och den ska de i två månader även när de sover och det är inte helt bekvämt. I skon finns tre kilar som gör att tårna pekar nedåt. Efter fyra veckor tar vi bort en kil och efter sex veckor går de plant med foten. Du får inte köra bil under tiden du har den så det blir ju ett problem för många, säger Auer. 
Som leende fortsätter: 
– För något år sedan så tog det rätt lång tid när jag skulle prova ut en sån här till en patient. Men nu har jag gjort det så många gånger så det känns som man har blivit något av en expert på det. 

Finns det några gemensamma nämnare bland de som kommit in med avslitna hälsenor i år?
– Överlag är det mest män. Fyra har varit kvinnor och samtliga från padel. Men generellt är det män mellan 40-50 år och de allra flesta hade inte rört sig på ett tag. Den yngsta vi haft i år var en 18-åring och det var lite förvånande, säger Auer.

När vi pratar om själva skadetillfället för de som spelat padel så finner Auer en sak som varit återkommande i patienternas berättelse om hur det gick till. 
– Det återkommer ofta till att det är i slutet det händer. "Vi skulle bara spela en boll till." Och är man en otränad motionär så tror jag att en timme kan vara lite för mycket att börja med. För det är oftast på de som testar på som hälsenan ryker. Det är väldigt sällan som det drabbar någon som spelar regelbundet. 

Vad kan man göra för att minimera risken att skadas?
– Jag tror det skulle vara till stor hjälp om de värmde upp ordentligt innan de börjar spela. Så de får igång blodcirkulationen i musklerna innan de börjar springa för fullt. Sen tycker jag att man kan börja med att bara spela i en halvtimme de första gångerna så att man inte tröttar ut sig fullständigt.

Kan man träna hälsenan att bli starkare genom att exempelvis göra excentriska tåhävningar?
– Klassiska tåhävningar är bra. Men jag tänker mer allroundträning för att stärka upp hela kroppen. Då är det mycket mindre risk att skada sig. Cykling är en bra allroundträning så finns det en motionscykel i padelhallen så sätt dig på den en stund innan du spelar som uppvärmning, säger Auer som är tydlig med en sak. 
Nämligen att padel är bra att spela och är till nytta för folkhälsan i stort. 
– Det är jättekul att folk har hittat ett sätt att röra på sig. Speciellt nu i pandemitider. Men man ska vara lite försiktig om man har haft problem tidigare med sina hälsenor. Det finns en liten tröst för de som redan råkat ut för det. För hälsenan blir starkare när den växer ihop men den håller inte för padel.

Hälseneruptur

Majoriteten av hälsenesrupturer sker under idrott och kommer oftast helt utan förvarning. 
Otränade medelålders män är överrepresenterade bland de drabbade. 
Efter ungefär sex månader kan patienten vanligtvis springa igen. Helt återställd tar det minst ett år innan hälsenan är. 
Personer med diabetes löper en ökad risk att drabbas liksom personer som behandlas med kortison. 
En för snabb höjning av belastningsnivån utgör också en riskfaktor. 

Källa: Idrottsforskning.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!