Springa vilse uppe på Bondebacka är svårt. Men att hitta rätt är inte heller helt enkelt. Inte om man ska springa den snabbaste vägen till kontrollerna i orientering.
– Sjuan var svårast. Jag råkade springa lite fel där, säger Motala AIF:s Emma Pilemalm efter att hon sprungit i mål.
För henne var det första gången hon sprang ensam utan hjälp att hitta rätt väg i D10-klassen. Och snabbt gick det.
– Jag tyckte det var lite lurigt med alla stigar. Annars var det rätt lätt, säger Emma.
Hon fick medhåll av Boxholmslöparna Johanna Kleist och Irma Frisell.
– Det var inte svårt men det var lätt att springa bort sig bland alla stigar, säger Johanna.
Tjejerna var tre av de totalt 80 unga orienterare som kom till start i årets första ungdomstävling i Motalakretsen. Där TGOK, OK Motala och Maif ingår.
– Sen har vi bjudit in Boxholm och Mjölby också, berättar OK Motalas Patrik Martinsson.
Av de 80 startande sprang 45 i tävlingsklasser och de övriga i nybörjarklasser. Martinsson menar att återväxten i den lokala orientering är riktigt god.
– Just nu ser det väldigt bra ut. Nu har vi fler startande än på många år i nybörjarklasserna. Det har rört på sig på ett väldigt trevligt sätt, säger han.
Förklaringen? Ja, den är så enkel som att orientering många gånger är en sport som går i arv.
– Det är så tydligt att det är så. Tittar man i starlistorna så är 70-75- och 40-45 årsklasserna jättestora. Och nu är har vi en tydlig topp i 12-14-årsklassen, säger Martinsson.