– Det viktigaste är att skapa harmoni och trivsel, säger han om sin mångåriga ledargärning.
Thomas Samuelsson växte upp på idrottsarenorna i Motala, som son till sportjournalisten Sven A Samuelsson. Han erkänner att det kanske var korven i pausen som lockade mest med att hänga med pappa, men ändå blev idrotten den stora grejen i livet.
Samuelsson växte upp i Holm, nära IFK:s gamla fotbollsplan och Holmiavallen där Piraterna började köra speedway. Eller Radiopiraterna som de hette i Samuelssons ungdom.
Inom idrotten blev det friidrott och orientering i Maif. Det var det egna utövandet.
Höjdhopp var huvudgrenen, där var Thomas med i östgötalaget och tog DM-tecken. Han hoppade 1,90 i dykstil. Han gick brandskolan i Stockholm, veckopendlade från Motala under den tiden, och har blivit sin hemstad trogen, både idrottsligt och yrkesmässigt där han haft olika ledarfunktioner.
– Men skriv bara att jag jobbat inom Räddningstjänsten, jag är inte så mycket för titlar, säger han.
Motorsport har Thomas aldrig utövat själv, men hängt med när andra gjort det. Som F1-legendaren Reine Wisell när han tävlade i en "hundkoja".
– Det fanns en cykelmoj vid Gamla Elux där vi var många som hängde. Det var vår samlingsplats, en sorts fritidsgård.
– Första speedwaymatchen kördes 1948. Det var 4 000 åskådare. 25 långtradare parkerades runt, som folk stod på. Jag såg min första match 1951.
Piraterna flyttade till Dunteberget sen och blev så småningom ett elitlag. Med Samuelsson som åskådare, supporter och sedermera ledare.
Samuelsson var ordförande ett par år för tio år sedan när SMK Motala splittrade upp sina sektioner i olika föreningar för speedway, motocross och bilsport. Efter det har han funnits med i valberedningen genom framgångsåren med SM-gulden och nu har han själv tagit plats i styrelsen igen efter det turbulenta 2017.
– Jag har sagt att jag är med ett år. Det behövs någon som kan det gamla. Annars har vi en jätteduktig styrelse som kan bli riktigt bra. Har man roligt ihop kan man försätta berg, säger Thomas.
Samuelsson håller förre kassören Leif Kornehed som den viktigaste personen för Piraterna genom decennier. Kornehed har hållit ihop det.
Samtidigt har debatten om kommunens "räddning" av speedwayklubben gått hårt åt eldsjälarna som känt sig orättvist behandlade av opinionen.
– De har ju byggt anläggningen sedan 1970-talet och ser den som sin egen. De tycker att kommunen skulle betalat mycket mer för den, menar Samuelsson som dock tror att många eldsjälar kommer att kämpa vidare för Piraterna och han tycker att framtiden nu ser ljus ut.
– Nästan alla sponsorer ställer upp även i allsvenskan och några nya har kommit till.
Blir det hett eller gärdsgård?
– Det blir hett, allt tyder på det. Vi har lagt budgeten lågt och jag hoppas att Motalaborna ställer upp. Det vi vet efter i fjol är att det inte behöver vara de bästa förarna som drar publik, utan de mest folkkära.
Thomas Samuelsson har ett stort hjärta för Piraterna, men kanske ett ännu större för Borens IK, dit han drogs med på en vinterträning av kompisen Rolf "Lillen" Gustavsson. Han blev inte mycket mer än B-lagsspelare i fotboll, men blev kvar i Boren. Ordföranden Willy Elf, fyllda 90 år, drog med honom in i styrelsen.
Sedan hade Boren rena ungdomsgänget i ledningen från tidigt 1970-tal, med Kjell Augustsson, Raoul Jonsson och Peter Petré. De är alla eldsjälar i Boren än i dag.
– Då hade vi Östergötlands yngsta styrelse, berättar Samuelsson som i dag har tunga uppdrag att ansvara för både vårens klassfotboll och vinterns Boren futsal cup.
– Det finns en känsla av trivsel. Det är från det jag fått mitt Borenhjärta. Gemenskapen är det bästa med idrotten, med åren har jag blivit allt mindre resultatfixerad, säger han.
Thomas Samuelsson har också 14 år i Vätternrundans styrelse på sitt omfattande cv.
– Jag tycker att det utvecklats bra. Jag är lite kallsinnig mot de här subgrupperna som kommit på senare år. Men jag gillar det nya som startats på Duntis, där förenas mina två intressen. En bra underhållning och spänning, säger han.
Vad är Motalaidrottens viktigaste fråga för framtiden?
– Att kunna engagera ungdomar, och att få föräldrarna engagerade, säger Thomas Samuelsson.