Under invigningen av den nya läktaren på idrottsparken så var en av programpunkterna en föreläsning med Aron Andersson. Killen som efter att ha drabbats av cancer hamnade i rullstol som nioåring.
Efter det så har han varit med i Paralympics, bestigit Kebnekaise och genomfört En svensk klassiker. En av de som lyssnade till Aron var Lina Gillman och där och då bestämde hon sig för att ta en klassiker.
– Jag tänkte att kan han göra det så ska väl jag också kunna göra det, säger Gillman som det första hon gjorde efteråt var att ringa kompisen och lagkamraten i Maif-hockeyn, Linda Hjelmar, och berätta att de skulle köra klassikern ihop.
– Vi gör ju allting annat ihop så då kan vi ju lika gärna göra det här ihop också, säger Gillman och skrattar.
Hjelmar kunde såklart inte säga nej till det och nu är de båda kommit halvvägs i sin klassikerresa. Att de gör det tillsammans menar de har stora fördelar.
– Har jag en dålig dag så drar Lina med mig ut och tvärtom, säger Hjelmar och berättar att de båda kört en hel del intervaller ihop med Löpargänget i Motala. Något som de menar att de haft nytta av inte bara inför utmaningen att springa Lidingöloppet i helgen.
– Det har gett massor även i hockeyn. Vi har aldrig varit så tränade inför hockeysäsongen, säger Gillman som avslöjar att de inte riktigt vet vad som väntar efter att starten gått på lördag. Hur jobbigt det är att springa tre mil har de nämligen inte riktigt klart för sig. De längsta de sprungit på sina träningsrundor är knappt halva den sträckan.
– Det gör ju ont att springa längre, säger hon och de båda tittar skrattande på varandra.
Fyra timmar hoppas de klara det på men tiden är inte det de ser som det viktigaste. På frågan vad det är det bästa med att genomföra En svensk klassiker funderar de en stund innan Hjelmar säger:
– Att ha en utmaning och något att träna för hela året.
Gillman är lite mer långsiktig i sitt svar:
– Om man gör det här nu och slår ihop alla tider så kan man ju göra det igen när man fått barn. Men det lär dröja, då måste man ju lägga av med hockeyn först.